Jord- och skogsbruk påverkas bland annat av hur berg och jord är sammansatta och markens vattenhållande förmåga, näringsinnehåll, försurningskänslighet m.m. Fisket i sin tur styrs till viss del av bottenförhållandena i havet.

SGU erbjuder grundläggande information om de geologiska förhållandena i Sverige. Här ges några exempel på hur våra olika informationsslag kan användas inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Ofta kan olika typer av information behöva kombineras för att ge en mer komplett bild. SGUs kundtjänst hjälper dig gärna att plocka ut just den information du behöver.

Jord- och skogsbruk

Jordlagren

I SGUs jordartsgeologiska databaser finns information om markens och jordlagrens olika egenskaper. Informationen, framför allt i skala 1:50 000, kan användas för flera olika ändamål inom jord- och skogsbruk, till exempel vid erosionsfrågor, för bedömning av odlingsförutsättningar, vid riskbedömning avseende läckage av näringsämnen och spridning av miljögifter, planering av markberedning, vägbyggnad, drivning, framkomlighet m.m.

Kan SGUs data användas för att förutsäga vegetationens sammansättning? SGU-rapport: 2012:18.

Lerhaltskartan - digital åkermarkskarta

Den digitala åkermarkskartan är en ny, allmänt tillgänglig, digital kartprodukt som ger information om matjordens egenskaper i en skala som avses vara relevant för åtgärder i lantbruket. 

Läs mer om Lerhaltskartan - digital åkermarkskarta

Geokemi – markens innehåll av olika ämnen

Markgeokemiska prov från finsediment är ofta hämtade från åkermark och ger information om till exempel naturliga metallhalter och pH. Den kan också visa om åkermarken har urlakats på nödvändiga mikronäringsämnen.

Den markgeokemiska informationen utgör även underlag för mineralogiska kartor över moränmarker, som kan användas för att bedöma till exempel vittringsbenägenhet och näringsbalanser vid skogsavverkning.

Geochemical mapping of agricultural soils and grazing land (GEMAS) in Norway, Finland and Sweden – regional report. SGU-rapport 2012:17 (nytt fönster)

Den biogeokemiska informationen kan användas för att bland annat uppskatta fosforbelastning vid provtagningstillfället eller för att lokalisera områden med misstänkt förekomst sulfidhaltiga finsediment (svartmocka), som vid exponering för luftens syre kan bilda s.k. sura sulfatjordar. Detta i sin tur kan leda till att tungmetaller som är bundna i marken frigörs.

Sulfidjordar - en potentiell miljöbov

Berggrunden

Berggrunden är den ursprungliga källan till de flesta av våra jordarter. Berggrundsinformation kan inom skogsbruket användas för att studera tillväxtbetingelser, till exempel genom att lokalisera bergarter som kalksten, alunskiffer, basiska bergarter (s.k. ”grönstenar”), dvs. bergarter som är gynnsamma för skogens tillväxt.

Grundvattnet

De hydrogeologiska databaserna innehåller bland annat information om grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar, grundvattnets strömningsriktning, med mera, och kan inom jord- och skogsbruk användas för att till exempel bedöma risk för spridning av bekämpningsmedel och näringsämnen till grundvattenförekomster.

Fiske

Nästan en tredjedel av Sveriges yta är täckt av hav. För att kunna planera för ett hållbart nyttjande av den marina miljön och de marina resurserna behövs information om bottenförhållanden – inte minst för att berggrunden och sedimenten påverkar livsbetingelserna för växter och djur i havet. Den maringeologiska informationen används till exempel som underlag i biologiska inventeringar och för att bedöma var känsliga yngel- och uppväxtplatser kan förekomma. Olika fiskarter har olika krav och unika miljöer kan behöva skyddas för ett hållbart fiske. Val av fiskemetoder baseras ofta på bottenförhållandena liksom val av lämplig plats för fiskodling.

De maringeologiska databaserna visar utbredning av berg och jord, både i havsbottenytan och under denna.