På den här sidan ger vi en översiktlig bild av vad som produceras och hur mycket. Informationen är hämtad från SGUs rapporter Bergverksstatistik, Grus, sand och krossberg och Energitorvproduktion.

Metaller, mineral och ballast

Årligen produceras i Sverige drygt 130 miljoner ton mineral till ett sammanlagt värde av cirka 55 miljarder kronor. Det största ekonomiska värdet står produktionen av järn för, med basmetallerna koppar, bly och zink som god tvåa tätt följt av krossberg. Sett till volymen kommer järnet bara på andra plats. Det är ballastproduktionen från krossat berg som tar första platsen.

Den totala produktionen upptar ett område på drygt 800 kvadratkilometer, vilket motsvarar två tredjedelar av Öland. Mineralnäringen sysselsätter sammanlagt över 9 000 per­soner på drygt 1 400 arbetsplatser.

Metall i norr och ballast i söder

Sett till värde är produktion av mineral störst i Norrbottens län. Det är järn och koppar som dominerar. I södra Sverige, och framför allt i de tätbefolkade storstadsregionerna, dominerar ballastproduktionen. På Gotland står industri­mineralet kalk för den absoluta merparten av produktionsvärdet, drygt 2 miljarder kronor.

Ballast är benämningen på grus, sand och krossberg. Ballast används bland annat i betong, asfalt, som fyllnadsmaterial och som järnvägsmakadam (banvallar).

Hållbar gruvnäring

I början av 1900-talet hade Sverige omkring 250 gruvor. Idag, 100 år senare, har antalet minskat till 13 aktiva metallgruvor (2018) samtidigt som den totala produktionen har mer än fördubblats. Detta beror framför allt på ny teknik och nya metoder. Det är också den allt snabbare teknikutvecklingen som tillsammans med bland annat ökade miljökrav driver på utvecklingen mot en säkrare, effektivare och långsiktigt mer hållbar verksamhet. Gruvbranschen genererar inkomster till staten i form av skatter och, i de fall staten är delägare, utdelning.

Gruvbranschen sysselsätter 7 000 per­soner (exklusive under­entreprenörer) varav cirka 20 procent är kvinnor.

Återvinning

Återvinning och återanvändning är en av de mest energieffektiva åtgärderna för att minska gruv- och mineralnäringens påverkan på miljön. I Sverige återvinner vi mycket metaller, men vi både kan och behöver återvinna ännu mer.

Metallskrot, gruvavfall, övrigt industriavfall och gammal infrastruktur i städerna är exempel på återvinningskällor. Vi återvinner inte bara de metaller som produceras i Sverige utan också mycket av det material som importeras. Återvinningen räcker dock inte till för att möta den ökande användningen av metaller och mineral, vare sig i Sverige eller globalt sett. Både återvinning och gruvbrytning behövs.

Så stor är den totala ytan för Sveriges...

Gruvor i drift (enligt minerallagen)
90 km²

Bearbetningstillstånd
130 km²

Stenbrott och grustäkter
270 km²

Renskötselområden
247 280 km²

Nationalparker, naturreservat
52 311 km²

Golfbanor
280 km²

Vindkraftverk, påverkansområde
850 km²

Handel och affärsverksamhet
240 km²

Tillverkningsindustri
600 km²

Sveriges landareal är cirka 407 300 km²

Källor: Sveriges geologiska undersökning och SCB