För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Liselotte Tunemar

Trender i grundvattenkemi

Grundvattenkemiska trender tyder på en långsam förbättring av grundvattnets kvalitet. Eftersom endast ett begränsat antal parametrar ingår i denna sammanställning kan man inte dra slutsatsen att grundvattnets kemiska status förbättras i alla avseenden.

Halterna av metaller som exempelvis bly och kadmium har i allmänhet signifikant negativa trender vilket är ett resultat av minskade utsläpp. Minskande sulfathalter och ökande alkalinitet är ett resultat av minskande utsläpp av försurande ämnen. Några parametrar, exempelvis totalt organiskt kol har sammantaget ingen tydlig positiv eller negativ trend.

Underlaget för trendberäkningarna har hämtats från Vattentäktsarkivet, med uppgifter från ungefär 2 000 vattentäkter, och den regionala och nationella övervakningen som utgörs av cirka 100 respektive 110 provtagningsplatser. Data redovisas för provpunkter inom och utanför de grundvattenförekomster som pekats ut inom vattenförvaltningen. Förekomsterna utgörs till stor del av isälvsavlagringar (”rullstensåsar”) och utanför förekomsterna dominerar jordarten morän. Skillnader i jordart medför att grundvattnets kemiska egenskaper kan skilja sig åt mellan dessa två grupper.

Sammanställningar har utförts för perioderna 1996–2018 och 2009–2018. Perioden 1996–2018 kan användas som underlag för att utvärdera trender över en längre tidsperiod och kan också användas som ett stöd inom Sveriges officiella statistik där grundvattenkemi redovisas från och med 1996. Perioden 2009–2018 inkluderar ett stort antal observationsplatser jämfört med den längre tidsperioden. Följande parametrar har tagits med i redovisningen: alkalinitet, arsenik, BAM, bekämpningsmedel (totalt), bly, fosfat, kadmium, klorid, konduktivitet, koppar, kvicksilver, nitrat, sulfat, totalhårdhet, totalt organiskt kol samt zink.

Trender har beräknats genom att använda medianvärden enligt metoden Theil–Sen och signifikansen för trenderna har beräknats enligt Mann–Kendall-metoden. Redovisningen av trender har kompletterats med höga medelvärden (undantaget alkalinitet för vilken låga medelvärden redovisas). För parametrar med fastställt nationellt riktvärde för god kemisk grundvattenstatus har halter som överskrider detta använts för att markera höga halter. För övriga parametrar har den högsta tillståndsklassen enligt ”Bedömningsgrunder för grundvatten” använts. Undantaget är totalt organiskt kol som saknar såväl riktvärde som tillståndsklasser.

Redovisningen i kartorna utgår i vissa fall från provtagningsplatsernas angivna koordinater. Detta gäller till stor del provplatserna inom miljöövervakningen som utgörs av särskilda observationsrör eller källor i opåverkade områden. Om provplatserna utgörs av vattentäkter, eller ligger i närheten av vattentäkt, har antingen den aktuella kommunens eller förekomstens centralpunkt använts i kombinationen med en spridningsfunktion, för att inte punkterna i kartan ska överlappa varandra. Vissa punkter kan därmed ha placerats strax utanför Sveriges gränser.

Senast granskad 2020-11-13

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn