För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Foto: SGU

Sur sulfatjord – en potentiell miljöbov

I områden där sulfidjordar förekommer bildas ofta sura sulfatjordar vilket ofta leder till att vattenkemin i vattendragen periodvis påverkas mycket negativt. Höga metallkoncentrationer och lågt pH kan då i vissa situationer leda till fiskdöd.

I både Sverige och Finland finns finkorniga ler- och siltjordar vilka innehåller sulfidmineral. Dessa förekommer främst i kust- och strandområden som genom landhöjningen stigit ur havet. Sulfidmineralen har bildats när dessa områden täcktes av vatten och döda alger och plankton föll ner till botten. I den syrefria miljö som då uppstod reagerade järn med svavel varvid dessa sulfidmineral bildades. Landet har sedan stigit ur havet men så länge jordarna inte exponeras för luft är sulfidmineralen stabila. Den typen av jord är ofta svart eller mörkgrå och kallas för potentiell sur sulfatjord. Om en sådan jord kommer i kontakt med syre och oxiderar kan pH sjunka drastiskt och den kallas då för aktiv sur sulfatjord. Sådana jordar kan påverka omgivande vatten negativt.  

I samband med byggprojekt och när man odlar upp jorden sänks ofta grundvattenytan i dessa områden genom utdikning, det vill säga att man gräver diken för att sänka grundvattennivån. Det som händer då är att sulfidmineralen i den potentiellt sura sulfatjorden exponeras för luft, oxiderar och bildar sulfat. Markens pH sjunker då kraftigt. Jordarna som bildas brukar kallas för aktiv sur sulfatjord.  

Vid kraftiga vattenflöden kan ett flertal, för miljön skadliga, metaller mobiliseras från de aktiva sura sulfatjordarna. Miljön i de omgivande vattnen kan påverkas negativt. De får periodvis lågt pH och höga koncentrationer av vissa metaller.

Sulfidjordar (till vänster) är ofta helt svarta eller svartbandade och kännetecknas av ett neutralt pH. Vid kontakt med luft bleknar dessa jordar snabbt och pH sjunker. Sura sulfatjordar (till höger) bildas efter oxidation av sulfidjord och kan ofta kännas igen med blotta ögat. De karaktäriseras av vertikala sprickor som täcks av ett rostlager.

Foto: Gustav Sohlenius, SGU

 

Utbredning av sur sulfatjord

I Finland finns stora områden med sur sulfatjord och där har metall- och syraläckage periodvis orsakat stora problem med fiskdöd i kustvattnen. Där har man kunnat visa att utsläppen av vissa metaller från aktiv sur sulfatjord är större än från hela Finlands industri. Även om arealen med sur sulfatjord är mindre i Sverige än i Finland så står det klart att dessa jordar i vissa områden påverkar miljön negativt samt att de bidrar med stora utsläpp av metaller.

I stora drag vet vi var i Sverige sur sulfatjord finns. De förekommer främst längs Norrlandskusten, men även längre söderut, till exempel runt Mälaren. SGU har tidigare sammanställt resultat från undersökningar av förekomster av sura sulfatjordar längs Norrlandskusten (länk nedan). Resultaten visar att dessa jordar framförallt förekommer i områden med silt och lera som utgörs av jordbruksmark, och där grundvattenyta sänkts med diken. Sura sulfatjordar förekommer dock även i områden med skogsmark och nedlagd jordbruksmark och till viss del i grövre sediment som sand. Resultaten visar även att sura sulfatjordar är speciellt vanliga nära kusten i områden vilka under de senaste årtusendena genom landhöjningen stigit ur havet. Aktiv sur sulfatjord underlagras oftast av potentiell sur sulfatjord, vilket innebär att det är viktigt att undvika en markanvändning som gör att dessa djupare liggande jordar exponeras för luft. Den totala arealen sura sulfatjordar i Västerbotten och Norrbotten uppskattas till minst 600 km2, men är sannolikt större.

Sur sulfatjord – egenskaper och utbredning. SGU-rapport 2019:13
Sulfidjordar och sura sulfatjordar i Västerbotten och Norrbotten. SGU-rapport 2015:26

SGU har utformat en handledning som beskriver hur man känner igen och undersöker sur sulfatjord. Handledningen fungerar även som kunskapsunderlag om sur sulfatjords egenskaper och utbredning. Den är också ett hjälpmedel för att kunna ta prover och klassificera sur sulfatjord.

Handledning Sur sulfatjord

Pågående projekt

Haz Arctic

Projektet ”Haz-Arctic – geo-bio Hazards in the Arctic Region” finansieras inom EU-programmet Kolarctic CBC och pågår mellan 2019 och 2021. Syftet med projektet är att i samverkan med geologer från Norge, Finland och Ryssland undersöka förekomster av sura sulfatjordar i de nordligaste delarna av dessa länder. Ett viktigt syfte är överföring av kunskap och erfarenheter länderna emellan. SGUs studier är fokuserade på områdena kring sjön Persöfjärden som ligger norr om Luleå.

Läs mer om Haz Arctic (nytt fönster)

KLIVA

Projektet ”KLIVA – Vattenbalans, ekosystemtjänster och metalltransport i ett klimat i förändring” finansieras inom EU-programmet Interreg Botnia-Atlantica och pågår mellan 2019 och 2022. Syftet med projektet är att de som verkar inom avrinningsområdena Hertsångerälvens och Toby å ska få ökad förståelse för ekosystemtjänsterna som erbjuds, kan finnas eller som kan försvinna i ett förändrat klimat. Syftet är också att visa på betydelsen av balans i vattnets kretslopp. Med rätt kunskap om lokala förutsättningar kan vi sätta in rätt åtgärd på rätt plats för friskare vatten och hållbar produktion. Projektet syftar också till att samhället ska bli mer förberedda på ett förändrat klimat inom jord- och skogsbruket kopplat till vatten. SGUs arbete med projektet utfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbottens län, Skogsstyrelsen och Finlands geologiska undersökning (GTK).

Läs mer om KLIVA (nytt fönster)

   

Avslutade projekt

VIMLA

Projektet ”Vatten och människan i Landskapet (VIMLA)” finansierades inom EU-programmet Interreg Botnia-Atlantica och avslutades 2018. SGUs arbete med projektet utfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten, skogsstyrelsen och Finlands geologiska undersökning (GTK).

Läs broschyren Sura sulfatjordar - vad är det? (nytt fönster)

VIMLAS hemsida (nytt fönster).

Kustmynnande vattendrag i Bottenviken

Projektet ”Kustmynnande vattendrag i Bottenviken – Metodutveckling och ekologisk restaurering – ett gränsöverskridande Svenskt-Finskt samarbetsprojekt” finansierades inom EU-programmet Nord och avslutades 2018. SGUs arbete med projektet utfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten och Finlands geologiska undersökning (GTK).

Närings-, trafik och miljöcentralen (nytt fönster)

 

   
 

SGUs interna arbete

SGU har tidigare finansierat flera projekt där sulfidhaltiga jordar och deras påverkan på miljön studerats. Följer du länkarna nedan så kan du läsa om resultaten från några av dessa projekt. 

Förekomsten av sulfidhaltiga postglaciala sediment. SGU-rapport 2004:09

Sura sulfatjordar och metallbelastning. SGU-rapport 2006:5

Geofysiska metoder för att identifiera områden med sulfidhaltiga sediment – Slutrapport. SGU-rapport 2007:31

Sulfidjordar och sura sulfatjordar – vad gör SGU? SGU-rapport 2011:12

 

 

Senast granskad: 2020-03-04

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn

Kontaktpersoner

  • Gustav Sohlenius

    Telefon: 018-179276018-179276
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Samhällsplanering - Samhällsplanering jord
    Skicka e-post

  • Marina Becher

    Telefon: 018-179083018-179083
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Samhällsplanering - Samhällsplanering jord
    Skicka e-post