Undersidor

Metall- och mineralåtervinning

Världens behov av metaller och mineral är stort och växande. Återvinning och återanvändning är en av de mest energieffektiva åtgärderna för att begränsa gruv- och mineralnäringens påverkan på miljön. Det finns många tänkbara källor för återvinning; metallskrot, gruvavfall, avfall från annan industri och övergiven infrastruktur i våra städer.

Vi blir allt fler människor på jorden och med det kommer ett växande behov av bostäder, infrastruktur och tekniska produkter, med alltifrån smarta telefoner och kylskåp till miljötekniska lösningar bara för att nämna några. Under 1900-talet var den ekonomiska tillväxten starkt kopplad till produktionen av primära råvaror. De senaste decennierna har tillväxten i vissa delar frikopplats genom att de flesta branscher, till exempel elektronikindustrin, av ekonomiska skäl och genom förbättrad design behöver mycket mindre mängd råvaror per tillverkad enhet. Å andra sidan säljs många fler enheter idag än för 30 eller 50 år sedan.

För att jordens resurser ska räcka till finns ett stort intresse för att alltmer växla över till det som kallas cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär att man med alltifrån bättre design på produkter och nya affärsmodeller till förbättrad teknik, styrmedel och medvetenhet samt återvinning och återanvändning minskar behovet av primära råvaror i samhället. En viktig princip för att den cirkulära ekonomin ska fungera är att man betraktar avfallet som en resurs. En nödvändig pusselbit i det arbetet är att skaffa sig en bild av vilka sekundära tillgångar som finns i samhället.

I Sverige är vi bra på återvinning av metaller. Sedan 1950-talet har återvinningen av ädelmetaller samt skrot innehållande järn, stål och basmetaller, ökat kraftigt, stålskrotet från 50 till 92 % år 2010. Vad gäller mindre vanliga metaller är återvinningen ännu blygsam, men ändå tar vi hand om ungefär hälften av Europas elektronikskrot i vårt land.

Det finns också outnyttjade tillgångar på metall i bland annat gruvavfall, industrideponier och övergiven infrastruktur i våra städer. För att eventuellt kunna utnyttja dessa krävs ytterligare kunskap, teknikutveckling och förändrade styrmedel.

Den svenska metallproducerande industrin, en av våra viktigaste basnäringar med en hög andel av vår export, tar till stor del råvarorna från den svenska berggrunden. Men den använder också i hög grad återvunna metaller. Tabellen nedan visar användningen av olika metaller i Sverige, samt vår produktion och hur mycket som återvinns, baserat på internationell statistik. Sverige har nästan ingen produktion av mindre vanliga metaller. Dessa metaller kan med fördel återvinnas när volym och teknik har utvecklats.

Metallproduktion i Sverige *

Mineral	Användning (ton)	Gruvproduktion	Återvinning
Järn	4 326 000	27 285 000	2 032 000
Koppar	121 800	82 760	65 300
Bly	17 000	59 466	49 300
Zink	23 900	175 711	730
Aluminium	90 500	Ingen	56 500
Nickel	25 000	Ingen	14 610
Tenn	70	Ingen	Ingen
Guld	2,6	6	10
Silver	35	340	27
Krom	100 000	Ingen	64 000
Magnesium	Uppgift saknas	Ingen	Ingen
REE	500	Ingen	Ingen

* (WBMS April 2014, SGU 2014:3, UNCTAD 2013).

Den framtida stålanvändningen i världen bedöms öka beroende på globaliseringen och välståndsbyggandet i de forna utvecklingsländerna. Även vid maximal återvinning av metaller kommer primära metaller från gruvdrift att utgöra minst den volym den har idag.