Utsnitt av karta från SGUs torvarkiv.Karta över området öster om Ljungby med torvmarker i SGUs torvarkiv markerade i rött och brunt. Från de rödmarkerade torvmarkerna finns detaljerad information om torvmäktighet och torvslag.

Till övervägande del kommer materialet från den första halvan av 1900-talet. De uppgifter som i dag är mest intressanta behandlar torvmarkers storlek och djup, torvslag, humifieringsgrad samt resultat från nivåavvägningar. Det finns också uppgifter om vegetationens sammansättning på torvmarkerna.

De uppgifter som finns i torvarkivet har till främst samlats in vid undersökningar i Götaland och Svealand. När det gäller större torvmarker i dessa två områden finns det därför mycket goda möjligheter att hitta uppgifter i torvarkivet som visar torvens egenskaper.

Hur kan informationen i torvarkivet användas?

Informationen som finns i arkivet har flera tänkbara användningsområden:

  • För att identifiera torvmarker som är lämpliga för utvinning av energi- eller odlingstorv.
  • För forskning. I arkivet finns data från undersökningar som är gjorda under första halvan av 1900-talet. Det bör vara möjligt att använda dessa data för att få en bild av hur torvens utbredning och egenskaper har förändrats sedan dess.
  • Många av de undersökta torvmarkerna är idag naturreservat och i vissa fall nationalparker. Data från torvarkivet kan vara användbara för att åskådliggöra torvmarkernas uppbyggnad, och därmed deras historia.

Digitalisering pågår

Ett arbete med att digitalisera data från torvarkivet har påbörjats. Så har till exempel det geografiska läget för de undersökta torvmarkerna digitaliserats och det är därmed möjligt att i GIS använda moderna kartunderlag för att lokalisera torvmarkernas läge. För att få fram data från de undersökta lokalerna krävs dock att man söker i arkivet.

En liten andel av den stratigrafiska informationen har också digitaliserats. Sannolikt är det inte möjligt att digitalisera all den stratigrafiska information som idag finns i torvarkivet eftersom informationsmängden där är mycket omfattande.

Innehåll i torvarkivet

SGUs kvantitativa inventering (Linjeinventeringen)

Utsnitt från karta ur SGUs torvarkib, linjeinventering.
Utsnitt från en karta över den linjeinventering som SGU utförde för att kvantifiera södra Sveriges torvtillgångar 1917–1923. På varje linje finns en referens till den dagbok där resultaten från den aktuella linjen redovisas.

Detta material är från 1917–1923 och omfattar dagböcker, borrhålsdata och avvägningar från cirka 850 km detaljundersökta profiler från hela Götaland och Svealand, med undantag för Dalarna. Borrningar har utförts med ett mellanrum på 100 meter. Torvkvaliteten är redovisad enligt von Posts "torvformel", det vill säga med uppgifter om torvslag, humifieringsgrad, blöthet, fibrer, rötter och ved. Materialet innehåller också avvägningar och beskrivningar av ytvegetationen.

Inventeringen utfördes av SGU som en följd av 1916 års torvkommittés betänkande. Arbetet, som är mycket omfattande och systematiskt genomfört, finns sammanfattat i SGU-rapporten "Södra Sveriges Torvtillgångar" (SGU C 335).

SGUs kvalitativa inventering

Materialet innehåller resultaten från en inventering som gjordes 1917–1923 av torvmarker i Götaland och Svealand, större än 5 ha och belägna inom 5 km från dåvarande transportvägar, huvudsakligen järn- och vattenvägar.

Resultaten från arbetet finns delvis redovisade i en serie med 13 torvmarkskartor som publicerats i SGUs serie D med tillhörande beskrivningar. Dessutom finns ytterligare 22 kartor som inte publicerats utan endast finns som manuskript.

SGUs beredskapsinventering

Detta material omfattar data från detaljundersökningar 1951–1959 av 68 större torvmarker. Undersökningarna gjordes på uppdrag av dåvarande Riksnämnden för Ekonomisk Försvarsberedskap. Arbetet gick ut på att förbereda för en utökad energitorvproduktion om krissituationer skulle leda till försvårad import av andra bränslen. De undersökta torvmarkerna avvägdes och borrades i ett rutnät med en täthet på 100 meter. Torvmarkerna undersöktes med avseende på torvslag, humifieringsgrad, djup och underlagrande jordart.

Arbetena finns redovisade på plankartor i skala 1:4 000 med tillhörande borrprotokoll och stratigrafiska profiler.

SGUs dagböcker

Dagboksanteckningar från SGUs linjeinventering av torvmarker.Dagboksanteckningar från SGUs linjeinventering.

Basmaterial från SGUs inventeringar finns bevarade i handskrivna dagböcker.

Bearbetningskoncessioner från Statens Industriverk

Materialet omfattar bearbetningskoncessioner från Statens Industriverk (SIND) 1970–1982. Totalt har cirka 200 bearbetningskoncessioner beviljats sedan 1970-talet fram till att SINDs Mineralbyrå uppgick i SGU 1982.

Eftersom bara ungefär hälften av alla beviljade koncessioner kommit i bruk kan dessa uppgifter om detaljundersökta torvmarker komma till framtida användning utan att nya kostsamma fältarbeten behöver utföras.

Från 1982 har beslut om bearbetningskoncession överförts till respektive länsstyrelse och SGU har fungerat som remissinstans.

Statens bränslekommission

Materialet omfattar resultat från undersökningar gjorda av Statens bränslekommission på 1940-talet och en bit in på 1950-talet. Undersökningarna utfördes på begäran av markägare eller exploatörer.

De handlingar som är av störst värde är från områden där man gjort fältundersökningar och där så kallade Undersökningsinstrument upprättats. I dessa fall finns vanligtvis en god beskrivning av storlek, torvmäktighet, torvslag, humifieringsgrad, halt av rottrådar, tuvdunsfibrer och vedrester. Dessutom finns uppgifter om blöthetsgrad och eventuell analys av askhalt, kalorimetriskt och effektivt värmevärde.

Förutsättningarna för torvproduktion har bedömts med avseende på dräneringsförhållanden, torkförhållanden och avstånd till kommunikationer. Handritade kartor i skala 1:4 000 visar såväl borrpunkternas placering som en översiktlig produktionsplan. Eftersom undersökningarna genomförts på begäran av enskilda markägare omfattar de undersökta ytorna dock oftast enbart delar av torvmarkerna.

Statens Torvingenjörers handlingar

Detta material omfattar handritade kartor med tillhörande borrprotokoll från den tidigare delen av 1900-talet med information om torvslag, djup, humifieringsgrad och underlagrande jordart.

Svenska Mosskulturföreningens och kulturingenjörernas utlåtanden

Materialet består av utlåtanden från förrättningar som främst utförts för att finna organogena jordar lämpliga för odling. Av störst intresse för dagens torvanvändning är uppgifter om torvslag och torvdjup. De flesta undersökta torvmarkerna är små. I de fall torvlagerföljden är sådan att energitorv kan utvinnas finns rekommendationer och beräkningar av torvvolym och askhalt.

Uppgifterna kan vara av intresse för dagens torvproducenter eftersom man här beskriver torvtäckta ytor som sannolikt dikats, men som kanske inte är helt utnyttjade ner till den underlagrande mineraljorden.

Informationen består av kartor med lägesangivning från borrningar med tillhörande protokoll. Det finns dessutom ett kortregister som läns- och sockenvis redovisar utlåtanden. I Svenska Mosskulturföreningens dagböcker finns uppgifter från den enskilda förrättningen.

Moderna undersökningar

I denna kategori finns resultat från undersökningar huvudsakligen utförda av SGU från 1980-talet och framåt. Den mest omfattande undersökningen gjordes på uppdrag av Nämnden för energiproduktionsforskning och var en statistisk rekognoscering av torvmarker större än 50 hektar över hela landet utom fjällkedjan. Undersökningen bestod dels av ytavgränsningar, dels av borrningar på enskilda myrar på utvalda typområden över landet. Borrningarna finns redovisade i en uppsättning pärmar med stratigrafi och flygbildstolkningar av de enskilda objekten. En sammanfattning av arbetet finns i rapporten "Torvtillgångar i Sverige", Nämnden för Energiproduktionsforskning (NE) 1982:11.

Vidare finns sammanställningar över torvtillgångar på kommun- och länsnivå. I dessa fall har dock inga fältundersökningar gjorts.

Mer omfattande fält- och borrningsmaterial finns däremot från inventeringarna "Små torvmarker i Kronobergs län" 1984 och "Värmlandsinventeringen" 1986. Även dessa undersökningar gjordes på uppdrag av Nämnden för energiproduktionsforskning. 

Resultaten från dessa moderna undersökningar har i stor utsträckning digitaliserats.

Stiftelsen Svensk Torvforskning

Detta material består av en så gott som obruten serie forskningsrapporter från Stiftelsen Svensk Torvforskning (SST) från 1982 till 2002.

Fler exempel på material i torvarkivet:

  • Kortlådor över linjeprofilerna vid SGUs linjeinventering
  • Ej diarieförda handlingar från Statens Bränslekommission
  • Arkiv från Statens Bränslekommission
  • Kortlådor med uppgifter om mossarnas namn
  • Diverse handlingar från 1916 års kolonisationskommitté, huvudsakligen rörande torvmarker inom statens dåvarande kronoparker i Norrland
  • Maskinuppsättningar
  • Torvlåneansökningar (material från Kommerskollegium)
  • Domänverkets torvmarker, kartor, kortregister
  • Wallgrens torvbibliotek
  • Tekniska rapporter (120 st) från AB Svensk torvförädlings forskningsavdelning som behandlar, torvegenskaper, avvattningsförsök (våtkolning, pressning, malning etc.), torvkemiska undersökningar (kemisk sammansättning, bitumen- och vaxhalter etc.).