Foto: SGU.
Undersökning av förorenade sediment i Vänern
För att kunna nå miljökvalitetsmålen för Vänern är det viktigt att fastställa vilka källor som bidrar mest till föroreningar och vilka åtgärder som ger bäst miljönytta. Därför har SGU undersökt förorenade bottensediment i Vänern tillsammans med länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland.
Resultaten bekräftar att det nära gamla industrier i Vänerns kustnära områden finns ytliga bottensediment med höga till mycket höga halter av föroreningar. Men ibland påträffas de högre halterna något längre ner under nuvarande bottenyta, vilket tyder på att föroreningarna på dessa platser har minskat med tiden.
Bland de undersökta områdena har Åsfjorden och Kattfjorden, mellan Grums och Karlstad, flest föroreningar. Här har höga till mycket höga halter av PAH, PCB, HCB, DDT, dioxiner och kvicksilver påträffats, och här finns dessutom bottenytor med utbredda förekomster av förorenade fibersediment. Även i Otterbäcken finns höga till mycket höga halter av föroreningar, och då av bly, zink och koppar men även av PAH i form av kreosot från stenkolstjära.
För en jämförelse har också opåverkade utsjöområden undersökts för att få bakgrundshalter av de analyserade ämnena. Dessutom användes källspårningstekniker för att undersöka vilka källor som påverkar föroreningshalterna i sediment i Vänern som helhet.
Resultatet av projektet kommer att ligga till grund för att prioritera kommande detaljundersökningar och i förlängningen även åtgärder av förorenade bottnar om så behövs.
Projektet har skett i samverkan mellan SGU och länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland för att få en bättre bild av hur förorenade sedimenten är. Projektet finansierades av Naturvårdsverket och SGU och till viss del även av regeringsuppdraget för förorenade sediment ”RUFS”.
Läs rapporten "Förorenade sedimentområden i Vänern", SGU-rapport 2021:21 (nytt fönster).
Se filmen "Provtagning av bottensediment i Vänern sommaren 2020" (på youtube, nytt fönster).
Senast granskad 2022-02-15