Havsbottnens uppbyggnad på platsen

  • Hur ser sedimentlagerföljden ut?
  • Förekommer naturligt erosionsskydd i form av grovt residualmaterial?
  • Förekommer unga gyttjiga sediment, även så kallat hamnslam?
  • Förekommer svavelhaltiga sediment, även så kallad sulfidjord?

Kort sagt, vad ska muddras, hur djupt i sedimenten och hur mycket?

Hydrografiska förhållanden på platsen

  • Vattendjup
  • Exponering för vågverkan och strömmar
  • Stratifiering av vattenmassan

Sedimentdynamiska förhållanden på platsen

  • Pågår sedimentation av gyttjiga leriga sediment?
  • Ingår platsen i ett sandtransportsystem?
  • Förekommer stranderosion i anslutning till platsen?
  • Kan erosion påräknas om naturliga erosionsskydd avlägsnas från en botten som före muddringen kunde klassas som transportbotten?

Miljökemiska förhållanden

Miljökemiska förhållanden är framför allt betydelsefullt om man har unga gyttjiga ler- och siltsediment.

  • Innehåller de sediment som ska muddras höga halter av antropogena miljögifter? Med höga halter avses här halter av miljögifter i klass 5 och högre enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Då det gäller tributyltenn saknas idag en svensk klassning. I avvaktan på en sådan bör De norska bedömningsgrunderna användas (Vejleder for klassifisering av miljögifter i vann og sediment, SFT, TA-2229/2007).

Delar av den nödvändiga informationen enligt ovan finns inom SGU, är allmänt tillgänglig eller kan bedömas på basis av tillgänglig information. Annat måste den presumtiva verksamhetsutövaren tillhandahålla. För större muddringsföretag och muddring i känsliga områden ökar kraven på precisa uppgifter och därmed också kraven på underlag från verksamhetsutövaren.

Muddring

Deponering av muddringsmassor