För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Aktuellt status för området vid gamla kemtvätten Färgaren

För att ha möjlighet att välja ett slutgiltigt åtgärdsalternativ behöver åtgärdsförberedande undersökningar göras under en del byggnader i området. För att detta ska vara möjligt behöver vissa av husen rivas.

Aktuella resultat

De undersökningar som har utförts under 2021 har resulterat i att föroreningen har avgränsats ytterligare i både ytled och djupled, och att det huvudsakligen är i det område där tvätten stod som mest förorening förekommer (källområdet). Den tolkning av föroreningens utbredning som har gjorts vid tidigare undersökningar ser med andra ord ut att stämma. Jämfört med tidigare undersökningar har dock högre halter i både jord, grundvatten och ytligt berg påträffats i området där tvätten stod och i riktning österut på fastigheter som gränsar till den f d tvätten. Berget i området är över lag mycket sprickfattigt men i de delar där mest förorening förekommer, som sammanfaller med läget för den forna tvätten, är det ytliga berget uppsprucket i både horisontella och vertikala sprickor. Tolkningen är att det är i detta område som föroreningen har släppts ut och där mest förorening också ligger kvar,. Det är främst  här som åtgärder behöver sättas in för att få bort den huvudsakliga källan till föroreningen, så att spridning till omgivande mark och grundvatten upphör. Därutöver kan åtgärder för att behandla den pågående spridningen, i plymen utanför källområdet, behöva göras.

Analysresultat från de åtgärdsföreberedande undersökningarna som utfördes 2021 finns sammanfattade i en rapport som redovisades i maj 2022.

Läs rapporten om åtgärdsförberedande undersökningar

Trots de omfattande undersökningarna kvarstår kunskapsluckor, framför allt kring utbredningen av föroreningen i ytligt och djupt berg. Det beror på att området till stor del täcks av byggnader i en kraftigt lutande slänt vilket gör det väldigt svårt, eller omöjligt, att undersöka stora delar av området. Det går – teoretiskt – att åtgärda förorening under byggnader, men om man inte vet vad man utgår ifrån, till exempel hur mycket förorening som finns under husen, så är det svårt att veta om åtgärden lyckas eller ej. Om byggnader och andra konstruktioner lämnas kvar ökar alltså osäkerheten att åtgärden ska lyckas, vilket är en projektrisk som behöver beaktas.

De åtgärdsförberedande undersökningarna har också närmare utvärderat geotekniska aspekter och logistiska utmaningar med ett genomförande av en åtgärd på den aktuella platsen. Platsen där föroreningen förekommer som mest lutar kraftigt vilket orsakar risker med att schakta, sponta och borra nära befintliga byggnader och konstruktioner. Oavsett åtgärd kommer även ytor för etablering och arbetsfordon, utrustning, reningsanläggningar med mera att krävas, varför området behöver tillgängliggöras.

Den samlade bedömningen av undersökningsresultat, projektrisker och logistiska aspekter är därför att befintliga byggnader och andra konstruktioner som direkt omger källområdet bör avlägsnas för att åtgärden ska kunna genomföras säkert, både avseende möjlighet att lyckas nå föroreningen och ur ett arbetsmiljöperspektiv, samt med så liten påverkan på närboende som möjligt.

Byggnader i källområdet bör avlägsnas

Den samlade bedömningen av undersökningsresultat, projektrisker och logistiska aspekter är därför att befintliga byggnader och andra konstruktioner som direkt omger källområdet bör avlägsnas för att åtgärden ska kunna genomföras säkert, både avseende möjlighet att lyckas nå föroreningen och ur ett arbetsmiljöperspektiv, samt med så liten påverkan på närboende som möjligt.

omradet_627x443.png

Förslag på arbetsområde som kan hägnas in och som även på bästa sätt minimerar störning på bostadsområdena runt Mariebogatan och Marielundsgatan. In och utfart sker direkt på Åsenvägen.

Bild: Sweco

Revidering av åtgärdsutredning

Under 2020 togs en åtgärdsutredning fram där fyra olika åtgärdsalternativ togs vidare i en jämförelseprocess som kallas riskvärdering. Under 2022 har utredningen reviderats. Detta mot bakgrund av ny information om föroreningen men också av geotekniska aspekter och övriga identifierade projektrisker som nämns ovan. De två alternativ som innebar att byggnader inom källområdet skulle vara kvar har utgått. De två kvarvarande alternativen har förfinats i delalternativ (1A, 1B, 3A, 3B), samt att ett nytt alternativ (6) har tagits fram. Åtgärdsalternativ 5, djupt berg, har utgått men kan anses ingå i 1 och 3. Åtgärdsalternativen är uppbyggda genom kombinationer av åtgärder som utförs dels inom ”källområdet”, dels inom ”åtgärdsområdet”. Åtgärdsområdet är det område utanför källområdet där åtgärder också behöver sättas in för att få bort förorening som redan har spridit sig ut från källområdet. De åtgärdsalternativ som nu är aktuella är följande:

  • 1A – Termisk behandling i hela åtgärdsområdet (Maxalternativ)
  • 1B - Termisk behandling i källområdet och biologisk behandling av mättad zon i jord och berg i åtgärdsområdet
  • 3A – Schakt av jord ner till berg i hela åtgärdsområdet och kemisk/biologisk behandling av berg i åtgärdsområdet
  • 3B –Schakt av jord i källområdet och kemisk/biologisk behandling av mättad zon i jord och berg i åtgärdsområdet
  • 6 – SVE (porgasextraktion) i den omättade zonen och kemisk behandling av mättad zon i jord och berg i åtgärdsområdet

Alla åtgärdsalternativ bedöms uppnå de övergripande åtgärdsmålen, men det kan framför allt ta olika lång tid innan de uppnås. Åtgärdsalternativ som innebär att kemisk och eller stimulerad reduktiv deklorering av föroreningen i berg kan behöva pågå i många år då det antagligen finns fri fas av förorening i små, små sprickor svårtillgängligt i berget. Entreprenaden behöver övervakas noga, styras och justeras efter hand som den pågår.

Den termiska metoden å sin sida har en så hög uppvärmningseffekt att allt liv i marken dör. Efter avslutad sanering kan markens funktionalitet vara kraftigt nedsatt därför är det viktigt att enbart värma upp den del som är förorenad och att övrig ren jord skyddas. Detsamma gäller när jord schaktas ur. Genom att separera den rena ytliga jorden från den förorenade bibehålls markfunktionerna i jorden och den rena jorden kan används för återställning efter utförd sanering.

Det är sådana aspekter som behöver beaktas när det slutgiltiga valet av alternativ ska väljas i den så kallade riskvärderingsprocessen. Riskvärderingsprocessen pågår för närvarande och beräknas vara klar under 2022 så att en ansökan om bidrag för åtgärd kan göras.

Resterande arbete under 2022 och framåt

 

Tidslinje för planerade aktiviteter vid före detta kemtvätten Färgaren. Klicka på bilden för att förstora.

Som ovan nämnts pågår riskvärderingsprocessen som ska leda till att ett åtgärdsalternativ ska kunna väljas. Därutöver är det en lång rad rapporter som kommer färdigställas under 2022. Rapporterna beskriver resultat från alla undersökningarna och vilka risker som har identifierats. En så kallad konceptuell modell finns framtagen sedan tidigare och denna har reviderats mot bakgrund av alla nya resultat. Därutöver har en 3D-modell av bergets strukturer och föroreningsinnehåll tagits fram.

SGU kommer jobba vidare med utvärderingen av åtgärdsalternativen under 2022 och målet är att i slutet av 2022 kunna ansöka om bidrag för att åtgärda området.

I och med att det nu är konstaterat att byggnaderna på fastigheterna som närmast omger källområdet behöver tas bort så måste en ansökan om bidrag för att hantera detta också göras.

Avgränsande undersökningar i berg i nordöstlig riktning från källområdet behöver göras. SGU har ännu inte bestämt om detta kommer att göras redan till hösten eller om det sker i samband med entreprenaden för åtgärden.

Innan någon saneringsåtgärd genomförs behöver också administrativa moment göras, såsom upphandling av entreprenör för genomförandet. Därtill kan inte uteslutas att åtgärden som sådan kräver tillstånd enligt miljöbalken för att genomföras, vilket kan påverka tidsplanen.

Läs delrapporten av den fördjupade åtgärdsvärderingen

 

Senast granskad 2022-06-22

Frågor om projektet

skickar du till fargaren@sgu.se

Fri fas innebär att en förorening förekommer rent i sin ursprungsform, till skillnad från då föroreningen är bunden till partiklar eller löst i vatten.

Kärnborrning bygger på en roterande, cirkelformad, borrkrona förstärkt med diamanter (metoden kallas även ibland för ”diamantborrning”). Resultatet är borrkärnor - runda stavar som analyseras av geologer för att få en uppfattning om berggrundens eller markens egenskaper.

In situ sanering innebär att förorenad jord och grundvatten inte schaktas bort, utan behandlas på plats.

Termisk behandling in situ innebär att föroreningar omvandlas till gas genom kraftig uppvärmning upp mot vattnets kokpunkt, vilket medför att även vatten förångas. Gasfasen samlas sedan upp och avkyls, varefter de klorerade föroreningarna avskiljs genom till exempel kolfilter. Termisk behandling fungerar bäst på källområden, platser med höga föroreningsnivåer och stort saneringsbehov. Metoden innebär att uppvärmnings- och uppsamlingsbrunnar borras i jord och berg. Ovan markytan läggs ett geomembran som suger upp den uppvärma uppstigande varm luft som inte samlas upp i uppsamlingsbrunnarna.

Kemisk och/eller biologisk nedbrytning in situ innebär att ett behandlingsmedel (till exempel nollvärt järn, bakterier eller näringsämnen) tillsätts. Oavsett val av kemisk eller biologisk metod finns en utmaning i att få behandlingsmedlet att nå ut till föroreningarna på ett effektivt sätt. Om föroreningsnivåerna är höga och markförhållandena komplexa kan flera behandlingsomgångar behövas. Kemiska behandlingsmedel ger en direkt nedbrytning medan biologiska behandlingsmedel innebär att föroreningar stegvis bryts ned av mikroorganismer.