För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Aktuellt i området (nedlagd kemtvätt i Jönköping)

För att man slutligen ska kunna välja åtgärdsalternativ behöver åtgärdsförberedande undersökningar göras. Det är bland annat viktigt att förstå om den största mängden förorening förekommer i jorden eller i det ytliga berget, och också var så kallad fri fas av föroreningen finns. Med den kunskapen kan rätt volymer jord, berg och grundvatten åtgärdas.

Tidslinje för planerade aktiviteter vid före detta kemtvätten Färgaren. Klicka på bilden för att förstora.

Planerade aktiviteter för 2022

Under 2022 kommer åtgärdsalternativen ses över och den fördjupade riskvärderingen att slutföras. När ett åtgärdsalternativ slutligen har valts kommer en ansökan om bidrag för åtgärd att upprättas och skickas in till Naturvårdsverket. Det kan i dagsläget inte uteslutas att kompletterande undersökningar behöver genomföras för att ytterligare förstå föroreningssituationen i syfte att åtgärden ska bli effektiv.  Innan någon saneringsåtgärd genomförs behöver också administrativa moment göras, såsom upphandling av entreprenör för genomförandet. Därtill kan inte uteslutas att åtgärden som sådan kräver tillstånd enligt miljöbalken för att genomföras, vilket kan påverka tidsplanen.

Genomförda aktiviteter under 2021

Seismiska undersökningar av berggrunden - vinter/vår 2021

De seismiska undersökningarna visar generellt ökande jorddjup österut mot Åsenvägen där jorddjupen uppgår till cirka nio-tio meter. Mätningarna indikerar att det finns torrt sandigt och grusigt material i marken, samt en sprickzon i berget som verkar sammanfalla med den gamla kemtvättens sydöstra hörn. Mätningen indikerar även en lokal fördjupning av bergnivån i området strax öster om den forna kemtvättens placering.

MIP-sondering för att mäta klorerade alifater - sommar 2021

Den så kallade MIP-sonderingstekniken kan mäta var förorening av klorerade kolväten från kemtvätten finns med hjälp av en sond som trycks ned i marken. Sondering har utförts i 49 punkter. Resultaten från MIP-sonderingen visar att det på delar av källområdet finns tetrakloreten (perkloretylen, PCE) från cirka 1,5–2 meters djup under markytan. I plymen som sprids ut från källområdet finns lägre föroreningshalter på lite större djup under markytan. MIP-sonderingen har inte kunnat avgränsa föroreningens utbredning i djupled. Sonderingen har utförts ner till det djup som har bedömts som stopp mot berg. Resultaten indikerar att föroreningen fortsätter ner i berget inom vissa delar av källområdet. 

Kartläggning av förorening i berggrunden - hösten 2021

Under hösten 2021 har arbetet fortsatt med att ta reda på om det även finns ett behov av att åtgärda förorening i berggrunden. Moment som utförts är kärnborrning i berg, geofysiska mätningar i borrhål och detaljerade undersökningar av grundvattnet. Det senare för att bättre kunna bedöma de långsiktiga spridningsriskerna. Med hjälp av hammarborrning och installation av så kallade FLUTe-liners har bergets spricksystem och krosszoner undersökts. Syftet är att undersöka föroreningarnas spridningsmönster i berggrunden och utbredning på djupet (ner till 30 meter). Hittills har undersökningarna kunnat visa att berget är relativt sprickfattigt och tätt, men att de sprickor som finns kan göra att förorening sprids via grundvatten i berget. Kunskap om föroreningsnivåer i bergets sprickor kommer att hjälpa till att förstå hur förorening har spridit sig från källområdet.

Analys och bearbetning av undersökningsresultat - hösten 2021

Det är ännu för tidigt att göra en samlad tolkning av resultaten från de olika undersökningarna. Den omfattande mängden data måste först bearbetas och sättas ihop till en helhetsbild, vilket är ett tidskrävande arbete. Det som kan sägas i detta skede (november 2021) är att högst halt av förorening har uppmätts vid läget för den forna tvätten. Här finns tydliga spår av kemtvättsverksamheten i jorden ovanför grundvattenytan. I detta område har föroreningen inte kunnat avgränsas i djupled. Dessa preliminära resultat bekräftar resultaten från de tidigare undersökningarna.

Läs mer om Färgaren, och de olika åtgärdsalternativ som övervägs, här

 

Senast granskad 2022-01-11

Frågor om projektet

skickar du till fargaren@sgu.se

Fri fas innebär att en förorening förekommer rent i sin ursprungsform, till skillnad från då föroreningen är bunden till partiklar eller löst i vatten.

Kärnborrning bygger på en roterande, cirkelformad, borrkrona förstärkt med diamanter (metoden kallas även ibland för ”diamantborrning”). Resultatet är borrkärnor - runda stavar som analyseras av geologer för att få en uppfattning om berggrundens eller markens egenskaper.

In situ sanering innebär att förorenad jord och grundvatten inte schaktas bort, utan behandlas på plats.

Termisk behandling in situ innebär att föroreningar omvandlas till gas genom kraftig uppvärmning upp mot vattnets kokpunkt, vilket medför att även vatten förångas. Gasfasen samlas sedan upp och avkyls, varefter de klorerade föroreningarna avskiljs genom till exempel kolfilter. Termisk behandling fungerar bäst på källområden, platser med höga föroreningsnivåer och stort saneringsbehov. Metoden innebär att uppvärmnings- och uppsamlingsbrunnar borras i jord och berg. Ovan markytan läggs ett geomembran som suger upp den uppvärma uppstigande varm luft som inte samlas upp i uppsamlingsbrunnarna.

Kemisk och/eller biologisk nedbrytning in situ innebär att ett behandlingsmedel (till exempel nollvärt järn, bakterier eller näringsämnen) tillsätts. Oavsett val av kemisk eller biologisk metod finns en utmaning i att få behandlingsmedlet att nå ut till föroreningarna på ett effektivt sätt. Om föroreningsnivåerna är höga och markförhållandena komplexa kan flera behandlingsomgångar behövas. Kemiska behandlingsmedel ger en direkt nedbrytning medan biologiska behandlingsmedel innebär att föroreningar stegvis bryts ned av mikroorganismer.