För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner
På fotot syns en man som sitter på huk på en stenlagd gång.. Med hjälp av en maskin genomför han en geofysisk mätning av berggrunden.

Geofysiska mätningar av berggrunden, som en del i undersökningarna av det område där kemtvätten Färgaren har legat.

Foto: Anna Paulsson, Sweco

Färgaren – nedlagd kemtvätt i Jönköping

Mellan 1952 och 1975 låg ett tvätteri med kemtvätt, färgning, pressning och vittvätt i kvarteret Obygden i västra Jönköping. I verksamheten användes det klorerade lösningsmedlet tetrakloreten, även kallat perkloretylen (PCE), som kemtvättvätska. Spill av PCE har orsakat förorening av mark och grundvatten på platsen.

Sedan 2015, då den första undersökningen bekräftade att föroreningar fanns, har ett flertal undersökningar gjorts av bland annat mark och grundvatten i jord och berg. Förutom tetrakloreten (PCE) har man även uppmätt halter av dess nedbrytningsprodukter trikloreten (TCE), dikloreten (DCE) samt i viss mån vinylklorid (VC). 

Tidigare utredningar och skyddsåtgärder

Under tidiga utredningar påträffades halter av klorerade ämnen som var över eller i nivå med svenska riktvärden för inomhusluft och dricksvatten i några fastigheter inom kvarteret Obygden. I övriga undersökta fastigheter påträffades också klorerade ämnen, men i halter under gällande svenska riktvärden. Eftersom föroreningssituationen då inte var utredd installerades tekniska skyddsåtgärder i fastigheterna inom källområdet som en extra säkerhetsåtgärd och i förebyggande syfte. Detta har gjorts för att trygga boendemiljön under utredningsfasen, då kunskapen om föroreningarna och hur området ska saneras byggs upp.

SGU ansvarar för undersökningar och utvärderar åtgärder

Under 2018 gick SGU på begäran av Jönköpings kommun in som huvudman.  SGU ansvarar därmed för de undersökningar och utredningar av föroreningarna som sedan dess genomförs. SGU har också ansvaret för att utvärdera möjliga efterbehandlingsåtgärder.

Sedan SGU tog vid har kompletterande undersökningar för att öka förståelsen kring föroreningssituationen slutförts. Sammanfattningsvis bekräftar dessa undersökningar att klorerade alifater förekommer vid ett fåtal fastigheter inom kvarteret Obygden samt att föroreningarna finns både i jorden och i grundvattnet i området. Undersökningarna har visat att föroreningarna till allra största del finns inom det så kallade källområdet, med marginell spridning till närliggande fastigheter. Mätningar av inomhusluft och dricksvatten som har gjorts i fastigheter som omger källområdet bekräftar att det inte finns någon oacceptabel exponering av föroreningar utanför källområdet. Från källområdet finns dock en risk för ytterligare spridning då föroreningar förekommer ytligt på och i det underliggande berget. För att kunna åtgärda föroreningarna är det viktigt att förstå hur denna spridning sker. Området kännetecknas av komplexa geologiska förhållanden, och det är därför svårt att bedöma omfattningen av föroreningarna och hur de kan spridas vidare i berggrunden.

Mer information behövs innan val av åtgärd

För att kunna utforma åtgärderna så effektivt som möjligt behöver mer information  om föroreningen och området samlas in. Det är bland annat viktigt att förstå om den största mängden förorening förekommer i jorden eller i det ytliga berget, och var så kallad fri fas av föroreningen finns. Med den kunskapen kan rätt volymer jord, berg och grundvatten åtgärdas. Detta kallas för den åtgärdsförberedande fasen. 

Dessa åtgärdsförberedande undersökningarna inleddes under 2020 och planeras vara färdiga i slutet av 2022 och finansieras av Naturvårdsverket. Preliminärt visar undersökningarna att mest förorening förekommer vid läget för den gamla kemtvätten och att det är främst inom denna del av källområdet som åtgärder kommer att behövas för att ta bort föroreningarna. I utredningsarbetet ingår att ta reda på hur åtgärder skulle kunna gå till. Flera åtgärdsalternativ, främst med så kallade in situ-tekniker, som innebär att åtgärder genomförs direkt i marken, har tagits fram.

Olika åtgärdsalternativ

De åtgärder som kan bli aktuella för kvarteret Obygden bygger på att antingen förånga föroreningen med hjälp av värme (termisk behandling) eller att bryta ner den på kemisk eller biologisk väg via ämnen tillsätts i mark och grundvatten. Olika nivåer av schaktsanering förekommer också bland åtgärdsalternativen.

Så här kan de olika alternativen se ut:

  1. termisk behandling med rivning av byggnader
  2. termisk behandling med bibehållna byggnader
  3. en större schaktsanering efter rivning av byggnader och en mindre kemisk/biologisk behandling i de djupaste delarna
  4. en mindre schaktsanering intill ett par bostadshus och en större kemisk/biologisk behandling bland annat under husen.

Samtliga åtgärdsalternativ bedöms kunna uppnå det övergripande åtgärdsmålet, det vill säga att säkerställa att området kan användas för bostadsändamål utan påverkan från föroreningar. De olika alternativen tar dock olika lång tid och ger olika konsekvenser för de boende i området under genomförandet. För att det ska gå att belysa och förstå vad de olika åtgärderna innebär utvärderas alternativen i en löpande riskvärderingsprocess, parallellt med att ny kunskap om området tas fram.

Ett viktigt underlag inför valet av åtgärdsalternativ är de boendes perspektiv. För att få fram det har SGU bland annat intervjuat fastighetsägare inom och utanför källområdet, det område som är mest förorenat och som kan vara en källa till spridning. Det slutliga valet av åtgärd är också beroende av hur sanering kan genomföras på privatägda fastigheter med hänsyn till juridiska, ekonomiska och ansvarsmässiga begränsningar.

Läs om aktuell status på arbetet vid kvarteret Obygden/ Färgaren

Läs mer om Färgaren på Jönköpings kommuns webbplats

Läs mer om Färgaren på Länsstyrelsens webbplats

 

Senast granskad 2021-03-23

Frågor om projektet

skickar du till fargaren@sgu.se

Kontaktpersoner

  • Karin Eliaeson

    Telefon: 08-54521508
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Mark och grundvatten - Renare mark och vatten
    Skicka e-post

  • Ulf Winnberg

    Telefon: 08-54521505
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Mark och grundvatten - Renare mark och vatten
    Skicka e-post

Fri fas innebär att en förorening förekommer rent i sin ursprungsform, till skillnad från då föroreningen är bunden till partiklar eller löst i vatten.

Kärnborrning bygger på en roterande, cirkelformad, borrkrona förstärkt med diamanter (metoden kallas även ibland för ”diamantborrning”). Resultatet är borrkärnor - runda stavar som analyseras av geologer för att få en uppfattning om berggrundens eller markens egenskaper.

In situ sanering innebär att förorenad jord och grundvatten inte schaktas bort, utan behandlas på plats.

Termisk behandling in situ innebär att föroreningar omvandlas till gas genom kraftig uppvärmning upp mot vattnets kokpunkt, vilket medför att även vatten förångas. Gasfasen samlas sedan upp och avkyls, varefter de klorerade föroreningarna avskiljs genom till exempel kolfilter. Termisk behandling fungerar bäst på källområden, platser med höga föroreningsnivåer och stort saneringsbehov. Metoden innebär att uppvärmnings- och uppsamlingsbrunnar borras i jord och berg. Ovan markytan läggs ett geomembran som suger upp den uppvärma uppstigande varm luft som inte samlas upp i uppsamlingsbrunnarna.

Kemisk och/eller biologisk nedbrytning in situ innebär att ett behandlingsmedel (till exempel nollvärt järn, bakterier eller näringsämnen) tillsätts. Oavsett val av kemisk eller biologisk metod finns en utmaning i att få behandlingsmedlet att nå ut till föroreningarna på ett effektivt sätt. Om föroreningsnivåerna är höga och markförhållandena komplexa kan flera behandlingsomgångar behövas. Kemiska behandlingsmedel ger en direkt nedbrytning medan biologiska behandlingsmedel innebär att föroreningar stegvis bryts ned av mikroorganismer.