Upplag med glaskross vid det f.d. glasbruket Flygsfors.
Foto: Björn Lindbom, SGU.
Glasbruk - ett tematiskt arbete i glasriket
SGU är sedan 2013 huvudman för att utreda och efterbehandla glasbruk inom glasriket. Det är ett långsiktigt åtagande där undersökningar och åtgärder kommer att pågå under många år. Glasriket utgörs av de fyra kommunerna Emmaboda och Nybro i Kalmar län samt Lessebo och Uppvidinge i Kronobergs län. I Glasriket finns cirka 40 nedlagda glasbruk i riskklass 1.
Under ca 200 år har glasproduktion bedrivits i Glasriket. Vid glasframställning har kvartssand, kalciumkarbonat, natriumkarbonat och blymönja använts som råvaror. Flertalet tungmetaller har använts i tillverkningsprocesserna, där till exempel bly fungerat som stabilisator vid framställning av kristallglas, arsenik använts som luttringsmedel och kadmium har ingått som bas i olika färgämnen. Även andra ämnen som tex antimon, kobolt, barium, bor och fluor har använts i glastillverkningen.
Föroreningsproblematiken har varit känd under en längre tid, men började uppmärksammas på ett mer påtagligt sätt under 1990-talet. I början av 2000-talet genomförde länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg en inventering enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden) av glasbruken i glasriket och cirka 40 glasbruk hamnade i den högsta riskklassen.
Samverkan
De båda länsstyrelserna fick 2012 i uppdrag att för regeringens räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket, inom det så kallade Glasrikeuppdraget. Hanteringen av föroreningssituationen fick prioritet i uppdraget och 2014 tecknades en avsiktsförklaring mellan SGU, de båda länsstyrelserna, de fyra kommunerna samt regionförbunden där man fastslog att Glasriket ska hanteras gemensamt och långsiktigt och som en enhet. Vidare ska SGU vara huvudman för utredningar och åtgärder vid glasbruk i glasriket.
En samordningsgrupp med representanter från SGU, länsstyrelserna och kommunerna har regelbundna möten där övergripande frågor diskuteras som tex prioriteringar, planering och samordning och erfarenhetsåterföring.
Undersökningar och åtgärder
För arbetet med glasbruken söker SGU, i egenskap av huvudman, statsbidrag/statsstöd hos länsstyrelserna. Fram till 2024 har ca 20 huvudstudier genomförts i Glasriket. Vid ca 10 glasbruk har åtgärder genomförts.
Från 2021 har kommunerna i Glasriket gemensamt anställt en samordnare för glasbruksobjekten. Detta har skapat möjligheter för kommunerna att agera huvudman i stället för SGU för vissa objekt, vilket gynnat framdriften i Glasriket.
Kunskap och utveckling
Ända sedan starten av arbetet i glasriket har behovet av ny kunskap och utveckling av arbetssätt och metoder varit centralt. Glasbruk är speciella med högt kulturhistoriskt värde samtidigt som föroreningshalterna ofta är extremt höga och knutna till stora mängder glasavfall.
I början av 2000-talet låg fokus på att utveckla lämpliga undersökningsmetoder och sätt att bedöma miljö- och hälsorisker. Under 2010-talet har fokus flyttats till avfallshantering och i synnerhet till frågan hur stora mängder förorenat glasafall ska hanteras på ett hållbart sätt?
Idag pågår fortfarande utvecklingsprojekt riktade mot hantering och återvinning av glasavfall. Det pågår även utvecklingsprojekt för att förbättra riskbedömningar och riskvärderingar vid glasbruk.
Exempel på projekt i Glasriket
Strömbergshyttans glasbruk
Flygsfors glasbruk
Bergdala glasbruk
Ljungbyån (Orrefors – Smedsfors)
Biotillgänglighet av tungmetaller i Glasriket
Senast granskad 2025-03-18