Undersidor

Flygfoto. — Flygfoto från år 1957 över Brandsnäs sågverk, då verksamheten fortfarande var i gång.

Dioxiner från sågverk

Sverige är en skogsnation med en industrihistoria som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Inom cirka 4000 områden har det tidigare funnits eller finns än idag sågverk. Ungefär 750 av dem tillhör branschen ”sågverk med doppning”. Vid många av dessa har virke behandlats genom doppning som skydd mot blånadsskador. Det har gett upphov till ett stort antal områden med framför allt dioxinförorening i marken.

Dioxiner är mycket giftiga och lagras i kroppens fett, vilket gör att halterna i kroppen ökar med ökande ålder. I Sverige har barn en hög bakgrundsbelastning för dioxin från mjölk, kött och fet fisk (bland annat från Östersjön). Det är därför viktigt att de inte exponeras ytterligare, till exempel för höga dioxinhalter från ett förorenat område.

Erfarenheter av hur dioxinförorenade områden har undersökts är viktiga att föra vidare till nya projekt med liknande utmaningar. Föroreningssituationen vid de olika sågverken är vanligtvis ganska likvärdig, vilket ger goda förutsättningar för att arbeta tematiskt med denna typ av objekt.

Undersökningar och åtgärder

Sveriges geologiska undersökning, SGU, har hittills hanterat ett femtontal sågverksområden där doppning med ämnet klorfenol förekommit. SGU har arbetat med både utredningar och åtgärder inom dessa områden. Förnärvarande arbetar SGU aktivt med ett tiotal objekt.

Undersökningar och åtgärder

Sveriges geologiska undersökning, SGU, har hittills hanterat ett femtontal sågverksområden där doppning med ämnet klorfenol förekommit. SGU har arbetat med både utredningar och åtgärder inom dessa områden. För närvarande arbetar SGU aktivt med ett tiotal objekt.

Kunskap och utveckling

Den vanligaste åtgärden vid dioxinförorenade områden är schakt av den förorenade jorden. Om halten av dioxin i jorden är hög får den inte deponeras utan måste skickas till högtemperaturförbränning, vilket är en energikrävande och dyr destruktionsmetod. Det innebär även att jorden måste transporteras, vilket i sig är en belastning på miljön.

SGU har fått bidrag från Naturvårdsverket för att testa en metod som innebär att lägre temperaturer används för att bryta ner dioxinerna i jorden. Vi kommer använda oss av jord med höga halter av dioxiner från några sågverksobjekt som har en geografisk närhet till varandra och även till en behandlingsanläggning där försöket kan genomföras. Syftet är att testa en alternativ metod och även att hitta sätt att minska transporter och effektivisera omhändertagandet av flera mindre volymer jord.

Lär mer om SGU:s pilotprojekt för att ta hand om förorenad jord

SGU ser också ett stort behov av att utveckla metoder för att efterbehandla dioxiner i sediment.

Erfarenhetsåterföring

Genom tre fallstudier har vi försökt konkretisera hur ett möjligt tillvägagångssätt för att genomföra en fördjupad riskbedömning av dioxinförorenade områden kan se ut. På detta sätt hoppas vi kunna bidra till en ökad tillämpning av de fördjupade tillvägagångssätt som finns för riskbedömning. Kanske kan det också inspirera till utveckling av angreppssätt och fördjupningar av riskbedömningar för branschkategorin ”sågverk med doppning”, och eventuellt även för andra branscher. Förhoppningsvis kan det också i förlängningen öka effektiviteten i åtgärdsarbetet, både sett till utredningstider, miljö- och hälsonytta och kostnader.

Ladda ner rapporten Erfarenhetsåterföring dioxinförorenade sågverksområden