Plantskolor och bekämpningsmedel

På skogsplantskolorna har bland annat bekämpningsmedlet och insekticiden DDT använts fram till dess att användningen förbjöds i mitten av 1970-talet. SGU har undersökt ett 40-tal av de cirka 50 före detta statliga skogsplantskolorna. Av de många bekämpningsmedel som har analyserats är det huvudsakligen DDT och dess nedbrytningsprodukter som påträffas i marken. Även dikofol är vanligt förekommande.

Föroreningen har uppstått på två olika sätt, antingen genom applicering av bekämpningsmedlet med traktor- eller ryggspruta på stora odlingsfält, eller genom att spill har förekommit där plantor har behandlats genom doppning, där traktorsprutan har fyllts eller där preparat har förvarats. Det här ger upphov till två olika typer av föroreningsutbredning, dels en ytlig förorening som förekommer relativt homogent sett till nivå och halter över odlingsfälten, dels en ”hot spot-förorening” som förekommer lokalt inom en liten yta men där mycket höga halter kan förekomma.

SGU jobbar tematiskt

De olika plantskolorna är ofta väldigt lika varandra när det gäller föroreningssituation, skyddsobjekt, geologi och markanvändning, vilket gör att resultat från riskbedömningar kan gälla för flera plantskolor, trots att de ligger på olika platser i landet. SGU kan därför arbeta tematiskt och brett med inventering, utredning, riskbedömning samt forskning och utveckling av åtgärdstekniker för plantskolorna. Det tematiska arbetssättet bygger upp den kunskap som är nödvändig för att fatta rätt beslut i utrednings- och åtgärdsfas för skogsplantskolorna.

Läs mer om SGU:s arbete med skogsplantskolor

Läs mer på sidan Undersökningar

Läs mer på sidan Riskbedömning av DDT

Stort behov av utveckling

Åtgärdsbehovet vid skogsplantskolor kan bli väldigt stort. Om plantskolornas odlingsfält skulle åtgärdas genom traditionell schaktsanering skulle uppskattningsvis 50–500 tusen ton jord per plantskola behöva transporteras bort och ersättas med nya massor. Plantskolorna lokaliserades till fina sandiga jordar där det var lätt att gräva ner och dra upp plantor. Det är väldigt svårt att hitta ersättningsmassor av lika fin kvalitet. Bortschaktning innebär en stor negativ påverkan på områdets naturvärden och är förknippad med höga kostnader och bedöms inte vara realistiskt att genomföra för odlingsfält omfattande flera hundra hektar. Så länge det inte finns en fungerande teknik för att åtgärda föroreningen på platsen bedöms det således inte vara försvarbart att åtgärda föroreningen på fälten genom schakt. Därför satsar SGU på utveckling av åtgärdstekniker som alternativ till schaktsanering vid skogsplantskolorna.

Läs mer på sidan Utvecklingsprojekt