Borrhålslager kräver inga större ytor och är ofta placerade under t.ex. parkeringsplatser eller grönområden. Dimensionering av systemet med antal hål, djup och inbördes avstånd beror, förutom själva energibehovets storlek, på de geologiska förhållandena och bergets termiska egenskaper. Det finns även möjlighet att lagra energi genom överskottsvärme från t.ex. industrier, fjärrvärme eller solen.

I ett borrhålslager, även kallat BTES (Borehole thermal energy storage), är bergets värmelednings- och värmelagringsförmåga viktiga faktorer. Antalet borrhål uppgår här till tio- och även hundratals, där varje borrhål har en egen kollektorslang. Fördelen mot ordinär bergvärme är att man med ett stort antal tätt sittande borrhål (några meters inbördes avstånd) skapar förutsättningar för en aktiv säsongslagring av värme och kyla genom att värma respektive kyla en större bergvolym. När värme tas från berggrunden under den kalla årstiden kyls bergmassan ner vilket gör att man under sommaren kan reversera till upptag av kyla och termiskt återladda bergmassan. Systemet blir (upp till en viss gräns) effektivare ju större det är.

Läs mer i Geologisk information för geoenergianläggningar – en översikt, SGU-rapport 2016:16 (pdf, nytt fönster)

Information om brunnsdjup, med mera, finns som produkten Brunnar:

Brunnar

SGU har utarbetat normer för anläggning av vatten- och energibrunnar:

Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning

Vid SGU genomförs utbildning för certifiering av brunnsborrare:

Certifierade brunnsborrare

Bild av borrhålslagerExempel på borrhålslager (BTES) för säsongslagring av både värme och kyla. Illustration: Anna Jonson, ArtAnna.