Ökad energiskogsproduktion ställer krav på anpassning till kemiska och fysikaliska markförhållanden, vatten- och näringsförhållanden, bärighet och framkomlighet. Ökad produktion av energigrödor på åkermarken ställer krav på ökat skydd mot markföroreningar och skydd av grundvattnet.

Bland annat energi- och elproduktionen genererar redan idag cirka 1 miljon ton askor, som måste nyttiggöras eller deponeras med krav på långsiktig miljösäkring. Askan kan till exempel återanvändas som ballast, fyllning eller i byggnadsmaterial. Ett annat alternativ är att återföra näringsämnena i askan till skogen.

Kartorna och databaserna över jordarter och markgeokemi innehåller värdefull information i frågor som rör intensifierad produktion på skogs- och åkermark.

Den totala tillförseln av biobränslen till det svenska energisystemet uppgick 2005 till cirka 108 TWh med en ökningstakt av cirka 5 TWh per år. Av den totala bioenergitillförseln kommer merparten från skogen, ungefär 94 TWh, medan jordbruket bidrog med 1 TWh. Resten (13 TWh) kom från övrigt avfall, torv m.m. På medellång sikt (2020) förväntas ökningen främst ske inom jordbrukssektorn och genom ökad skogsproduktion.