SGU:s data för geoenergi
SGU samlar in, ta fram och tillhandahålla geologisk information som är relevant för geoenergi. I SGU:s arbete ingår bland annat att ta fram riktlinjer för borrning (Normbrunn), att ta fram en nationell jorddjupsmodell. SGU tar även fram information om berggrundens termiska egenskaper och tillgängliggör informationen med hjälp av kartvisare och mobiltjänster.
Olika typer av geologisk information behövs beroende av vilken typ av geoenergianläggning som planeras:
För en första bedömning av förutsättningar för systemlösningar och ekonomi i framför allt borrning är uppgifter om berggrundens temperatur, värmeledningsförmåga samt jorddjupet de mest avgörande parametrarna. Dessa är avgörande för borrhålsdjupet, brunnens utformning (främst foderrörsdrivning) och antalet brunnar. Som ett led i att ta fram användbara underlag arbetar SGU med att ta fram nationella data och en kartvisartjänst som visar bergarternas värmeledningsförmåga kopplat till våra berggrundskartor.
Det finns omfattande dokumentation om den sedimentära berggrundens uppbyggnad avseende förutsättningarna för konventionell geotermi i SGU:s kartor, databaser och publikationer. Däremot är informationen om de djupgeologiska förhållandena i det kristallina urberget begränsad till de fåtal platser där det finns djupa borrhål. Idag finns endast ett tiotal borrningar i SGU:s databaser som når djupare än en kilometer. Informationen från varje nytt djupt borrhål ger därför ett betydande bidrag till vår kunskap.
Uppgifter om jorddjup finns bland annat i SGU:s brunnsarkiv, på jordartskartor och i de jorddjupskartor som även finns som kartvisartjänst. Jorddjupen kan variera på små avstånd, ofta mer än vad som framgår av kartan, men uppgifterna kan ändå ligga till grund för en översiktlig bedömning av vilka jorddjup man kan förvänta sig inom ett område. Jorddjup är viktigt att känna till vid utvinning av jordvärme, eller när man ska borra i berg och behöver driva foderrör genom jordlagret, eftersom det i de flesta fall är mer kostsamt att driva foderrör genom jordlagret än att borra i berg.
I SGU:s grundvattenkartor beskrivs främst större grundvattentillgångar i jordlagren, vilka skulle kunna användas till akviferlager. Dessutom finns en ny kartvisartjänst över berggrundens hydrauliska konduktivitet som ger information om vattengenomsläppligheten, det vill säga den mängd vatten som kan rinna igenom marken under en viss tid. Kartvisaren kan också ge stöd för bedömning av grundvattenpåverkan. Berggrundens homogenitet, sprickighet och porositet är andra faktorer som kan ha påverkan på en anläggnings effektivitet. För att få fram sådan information behövs i regel platsspecifika undersökningar som kompletterar SGU:s mer översiktliga information i regional skala.
Läs mer i Geologisk information för geoenergianläggningar – en översikt, SGU-rapport 2016:16
Senast granskad 2023-05-15