Strålning från bergmaterial
Alla byggnadsmaterial som innehåller bergråvaror från krossat berg eller från grus, sand eller morän, innehåller också en viss mängd naturligt förekommande radioaktiva ämnen. En ny rapport från SGU ger en kortfattad redogörelse för läget i Sverige idag vad gäller gammastrålning från bergarter och krossat berg.
EU:s nya strålskyddsdirektiv, som ska vara infört i svensk lagstiftning den 6 februari 2018, innehåller regler för hur stor stråldos man maximalt får utsättas för i sin bostad, samt riktlinjer för hur innehållet av radioaktiva ämnen i byggmaterial ska redovisas. Det innebär till exempel att de som levererar bergmaterial till betong som ska användas till byggnader där människor vistas kommer att behöva kontrollera innehållet av kalium, torium och uran i materialet.
Traditionellt har natursand och naturgrus använts som finballast i betong. Idag pågår ett arbete för att finna ersättningsmaterial för dessa, för att man vill bevara grusförekomster och sandförekomster som är värdefulla grundvattenmagasin. Modern krossteknik gör det idag möjligt att i ökad grad producera ballast som efterliknar de rundade kornen i natursand. Om natursanden, som oftast har lågt innehåll av radionuklider, ersätts med krossat berg kan dock strålningen och radonavgången från betongen öka.
I rapporten Strålning från bergmaterial redogörs för lagar och rekommendationer vad gäller gammastrålning från byggnadsmaterial. Normala halter och fördelning av de naturligt förekommande radioaktiva ämnena kalium, uran och torium i svensk berggrund beskrivs. Det ges exempel på motåtgärder som kan minska gammastrålningen från betong, och på hur man får en överblick av strålningsförhållandena i ett område. I rapporten visas också vilken information som finns tillgänglig på SGU och hur den kan användas.
Rapporten riktar sig till både bergmaterialindustrin och länsstyrelser. Syftet är att underlätta för framtida planering av materialförsörjningen och hitta bästa sätt att använda bergmaterial.
Strålning från bergmaterial, SGU-rapport 2015:34 (nytt fönster)
Senast granskad 2020-11-03