Stöd till geovetenskaplig forskning 2026

Sveriges geologiska undersökning utlyser härmed medel för forskningsprojekt inom grundforskning och tillämpad forskning inom det geovetenskapliga området med inriktning mot mineralnäringen.

SGU har i uppdrag att stödja geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta inom SGU:s ansvarsområden är kriterier för bedömning och rangordning av ansökningarna.

Årets utlysning avser grundforskning och tillämpad geologisk forskning med inriktning som bidrar till att öka Sveriges försörjning av kritiska råmaterial.

SGU kan dela ut forskningsmedel om cirka sex miljoner kronor per år.

Bakgrund: kritiska, strategiska råvaror och andra metaller och mineral

EU har listat 34 mineral och metaller som bedöms som kritiska (CRM) och/eller strategiska (SRM) för vårt samhälle och för välfärden. Vad som gör dem kritiska är deras ekonomiska betydelse i relation till risken för störningar i tillgången (tillgångsrisken). Den senaste listan, som fastställdes 2023, inkluderar dessutom en grupp om 16 så kallade strategiska råvaror vars prioritet är ännu högre, bland annat nickel och koppar som är fundamentala för i synnerhet elektrifiering. Mer information finns här på SGU:s webbplats. Förutom de kritiska och strategiska råvarorna på EU:s lista har även andra metaller och mineral viktig strategisk betydelse för Sverige.

Läs mer om kritiska och strategiska råvaror

EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA)

Betydelsen av kritiska och strategiska råvaror har givits särskilt fokus genom den av EU-parlamentet antagna förordningen om kritiska råmaterial (Critical Raw Materials Act, CRMA). Denna lagstiftning sätter bland annat upp tydliga mål för att EU till år 2030 för samtliga strategiska råvaror ska bryta minst 10 procent av den årliga konsumtionen inom unionens gränser. CRMA ställer också krav på att alla medlemsländer ska sätta upp nationella undersökningsprogram för kartering av mineralförekomster, liksom tolkning och omtolkning av befintliga och nya data för att identifiera mineralförekomster med CRM- och SRM-potential.

Inriktning: Geovetenskaplig forskning om mineralnäringen i Sverige

Utlysningen avser geovetenskaplig forskning om mineralnäringen i Sverige. Fokus ligger på så kallade kritiska och strategiska metaller och mineral, men inkluderar även de som idag inte är klassade som kritiska eller strategiska enligt EU-kommissionens lista, men som har stor betydelse för Sveriges teknikutveckling och energiförsörjning. Syftet med utlysningen är att främja Sveriges försörjning av kritiska råmaterial.

SGU har också valt att inkludera forskning inom närliggande geovetenskapliga ämnen som har relevanta tillämpningsområden.

Angelägna forskningsområden inkluderar:

• Geologiska processer och mineraliseringars bildningssätt. För att bättre kunna identifiera och förutsäga var områden med malmpotential finns behövs utökad kunskap om den regionalgeologiska utvecklingen, vilket inkluderar såväl de processer som bildat och format Sveriges berggrund som när i geologisk tid och i vilken ordning olika händelser skett. Vidare behövs mer kunskap om mineraliseringars geokemiska signaturer kopplat till deras mineralogiska sammansättning och bildningsmiljö samt om bakgrundshalter.
• Moderna metoder för malmgenetiska studier och kartering. Metodutveckling behövs inom exempelvis geofysik, geokemi, isotopstudier, spårämnen, maskininlärning, modellering, etc., som kan underlätta tolkning av geologiska förhållanden och förutsättningar för malmbildning och för effektivare kartläggning och prospektering (inklusive såväl primära som sekundära mineralresurser). Metodutveckling kan med fördel även inkludera integrering av olika metoder som tillsammans skapar bättre förutsättningar för att lösa utmaningar eller problem med att karakterisera malmtyper och effektiv prospektering för att hitta dem. Kritiska metaller och mineral som är svåra att upptäcka eller detektera vid storskaliga undersökningar med nuvarande metoder är av särskilt intresse. Förutom traditionella prospekteringsmetoder, utveckling av innovativa verktyg med användning okonventionella provtyper som jord, sediment, grundvatten eller växter samt fjärranalys kan vara drivande i malmområden där hällar och blottningar är icke tillgängliga.
• Kritiska och strategiska råvaror som biprodukt. Insatser i närtid har punktmässigt påvisat CRM- och SRM-förekomster i Sverige, men i stora drag är Sveriges CRM- och SRM-potential okänd. Särskilt gäller det de biprodukter som kan finnas vid brytning och framställning av till exempel järn, basmetaller (koppar, zink, bly) samt ädelmetaller (silver, guld) som idag sker i Sverige. Bland andra är antimon, kobolt, skandium och vismut potentiellt viktiga biprodukter för vilka vi vet mycket litet om utbredning och halter av i Sverige. Sverige har även potential för utvinning av energiråvaror och mer kunskap krävs om dessa för att bland annat klarlägga om kritiska och strategiska råvaror kan utvinnas som biprodukter även från dessa.
• Grundvattnets roll i mineralnäringen. Den vattenkemiska miljön kan påverkas av mineralförekomster och kunskap om olika ämnens förekomst i grundvatten skulle kunna användas för prospekteringsändamål. För att bättre kunna använda vattenkemiska data inom prospekterings- och gruvverksamhet behöver kunskapen utvecklas inom exempelvis metoder för att identifiera mineraliseringar genom ”spårämnen”. Även ökad kunskap om förhållandet mellan gruvverksamhet och grundvattenkemisk påverkan skulle kunna vara ett lämpligt forskningsområde.

Den föreslagna forskningen ska utgå från geologisk kunskapsuppbyggnad med ett regionalgeologiskt perspektiv, samt på ett tydligt sätt bidra till att Sverige kan öka sin försörjning av kritiska råmaterial. Forskningen ska ha grund i svenska förhållanden och mineraliserade system. Geovetenskaplig information från SGU:s databaser kan med fördel och utan kostnad användas i forskningsprojekt, kontakta oss för mer information om intresse finns.

Sammantaget är behovet av fortsatt forskning och kunskapsuppbyggnad mycket stort och utlysningen önskar därför även understödja innovativa angreppssätt och uppmuntra utvecklingen av nya forskningskonstellationer.

Ansökan

Ansökningsblankett med projektbeskrivning inklusive sammanfattning, tidsplan, kostnadskalkyl (löner baserade på timmar), riskanalys, förteckning av relevant litteratur samt en kommunikationsplan. Beskrivningen av forskningsprojektet ska inte överskrida sju A4-sidor (11 punkters teckenstorlek). Meritförteckning ska biläggas ansökan.

Då SGU ser en stor nytta med att kommunikation av resultat inkluderar samhällsorienterad information utöver vetenskapliga publikationer är kommunikationsplanen en bedömningspunkt. Projektet ska därför inkludera en detaljerad plan som syftar till att nå ut med resultat till allmänheten eller främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare.

Ansökan ska lämnas in som ett PDF-dokument och det är sökandens skyldighet att se till att filen är läslig. Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna kan komma att granskas av internationella experter. SGU avråder sökande att lämna ut personnummer samt andra privata uppgifter i ansökan.

Praktiska detaljer

Vi ser fram emot att få in din ansökan senast den 29 december 2025 klockan 12.00 via länken nedan.

SGU finansierar både större projekt och mindre förstudier, beviljade projekt kan avse genomförandetid på maximalt tre år. Ytterligare information om krav på sökanden och medelsförvaltare, etc. återfinns i dokumentet SGU:s generella villkor för bidrag till forskning 2025, se länk nedan.

Ytterligare information erhålls av Kerstin Johansson; Sveriges geologiska undersökning, Box 670, 751 28 Uppsala, tel. 018-17 90 00 eller via e-post: fou@sgu.se

Till ansökningsformuläret för SGU:s forskningsbidrag 2026 

SGU:s generella villkor för bidrag till forskning 2025

Riktlinjer för granskning av forskningsbidragsansökningar vid SGU

När ansökningstiden har gått ut, så börjar urvalsprocessen och slutgiltigt beslut om medel fattas i mars 2026 då även beviljade projekt kan starta. Läs mer om urvalsprocessen:

Så behandlas din ansökan