Sverige bör spela nyckel­roll för råvaror

Läs debattartikeln på Svenska dagbladets webbplats

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den myndighet som kartlägger vilka kritiska råvaror Sverige skulle kunna bidra med i energi­omställningen. Vi har därmed också bilden av vilka hinder som står i vägen för att nå dessa viktiga samhällsmål.

Torsdagen den 23 maj trädde EU:s förordning om kritiska råvaror (CRMA) i kraft som svensk lag. Det innebär att vi i Sverige ska bidra till att öka EU:s själv­försörjning av strategiskt viktiga metaller och mineral för industri, försvar och den gröna omställningen.

Det är ett omfattande åtagande för EU:s medlems­stater. I förordningen listas ett trettiotal grundämnen som till exempel grafit och litium, som behövs i batterier, och sällsynta jordarts­metaller som neodym, vilka bland annat används i permanent­magneter i elmotorer och vindkraftverk. Det finns också riktmärken för EU:s inhemska kapacitet i råvarukedjan. Till exempel ska EU år 2030 producera 10 procent av sitt årsbehov av dessa metaller och mineral genom utvinning. I dag utvinns bara cirka 3 procent inom EU, resten är import från länder utanför EU. Samtidigt använder EU cirka 25 procent av den globala produktionen av dessa råvaror.

Målbilden är också att återvinningen av metaller och mineral inom EU ska öka så att den når 25 procent av årsbehovet. Det kan tyckas vara en lågt satt målbild, men faktum är att det inte är möjligt att återvinna speciellt mycket av dessa råvaror i dag. Den tekniska utvecklingen behöver avancera betydligt för detta. En stor del av de råvaror som utvunnits finns dessutom i produkter som fortfarande är i bruk. När produkterna är uttjänta ska råvarorna förstås tas tillvara, men då måste de tekniska metoderna vara effektiva och lönsamma.

Även restmaterial, så kallade sekundära resurser, som uppstår vid utvinning behöver återvinnas. Inom ramen för Nordiska minister­rådets innovations­organisation Nordic Innovation har de geologiska undersökningarna i Norden i uppdrag att se över hur våra sekundära resurser kan nyttjas bättre.

Samma gruppering tog redan 2021 fram en rapport som visar hur den nordiska försörjnings­potentialen av kritiska metaller och mineral för en grön energi­omställning ser ut. I rapporten framkom att Norden har en stor och outnyttjad potential som hållbar leverantör av de råvaror som världen behöver för att drastiskt sänka koldioxid­utsläppen. Mer specifikt har Sverige alla förutsättningar att kunna producera nästintill samtliga av de råvaror som EU identifierat som kritiska och strategiska.

Vår svenska berggrund är fantastisk. Men för att kunna omsätta våra geologiska möjligheter till praktisk tillämpning finns det några områden som behöver adresseras:

• Effektivisera tillstånds­processerna. Det måste kännas säkrare för investerare, prospektörer och gruvbolag att våga satsa på att etablera sig i Sverige. Det är inte fråga om att tumma på miljökrav eller att hetsa fram beslut, men tillstånds­processerna behöver bli mer förutsägbara och transparenta om vi ska klara att ställa om samhället. Sverige måste arbeta för att floran av EU-lagar harmoniseras och implementeras på ett balanserat sätt, så att företagen som bidrar till den gröna omställningen och beredskapen får trygga förutsättningar att överleva och utvecklas.
• Lösgör företagens innovations­kraft. Svenska företag besitter en stor innovations­potential. Sverige behöver skapa förutsättningar att frigöra denna potential för att minska vårt import­beroende av råvaror från utlandet. Vi behöver öka takten på framtagandet av ny kunskap och teknik för utvinning och återvinning av metaller och mineral. Det behövs nationell samling för att skapa en stark och attraktiv utbildnings­kedja inom teknik och naturvetenskap, från grundskola till forskar­utbildning. Det behöver regeringens kommande mineral­strategi inkludera.
• Öka förståelsen i samhället för behovet av kritiska och strategiska råvaror. Det krävs metaller och mineral för olika samhälls­viktiga funktioner, digitalisering, beredskap och energi­omställning. Vi måste ta ansvar för vår konsumtion av råvaror och trygga vår själv­försörjning i tider av geopolitiska spänningar. Vi vill se en bred samverkan kring en säkrad råvaru­försörjning mellan stat, kommuner och näringsliv, där också våra politiker krokar arm, från den lokala nivån till den nationella.

Vi har nu en EU-lagstiftning i ryggen med tydliga ambitioner för hållbar mineral­försörjning för framtiden. Låt oss alla ta ansvar för att minska vårt beroende av metaller och mineral från länder med sämre sociala och miljömässiga förhållanden än vad vi har. EU:s ambitioner är högt ställda, men med Sveriges enorma geologiska potential, säkra arbetsmiljö och en av världens mest utvecklade miljö­lagstiftningar kan vi se till att ligga i framkant i arbetet med att öka vår själv­försörjning.

Anneli Wirtén
general­direktör, Sveriges geologiska undersökning (SGU)