Kristian Schoning, SGU. I många områden med torv har grundvattenytan sänkts med diken, vilket lett till att torven börjat oxidera och därmed avge koldioxid till atmosfären.
Torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan
Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag analyserat den svenska torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan. SGU håller med om mycket, men saknar bland annat en konsekvensanalys för hur torvbranschen påverkas.
SGU har yttrat sig om Naturvårdsverkets skrivelse ”Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan” och delar i yttrandet Naturvårdsverkets bedömning att torvbruk är en verksamhet som leder till utsläpp av växthusgaser. SGU delar också uppfattningen att det går att minska denna klimatpåverkan genom att täkttillstånd endast ges för torvmarker som idag är kraftigt påverkade av diken och som därmed kan förväntas läcka koldioxid till atmosfären.
SGU saknar dock en tydlig definition av när en torvmark ska anses vara kraftigt påverkad, och menar att de riktlinjer som läggs fram i Naturvårdsverkets skrivelse riskerar att göra det svårt för företag inom torvbranschen att hitta lämpliga lokaliseringar för torvtäkter. SGU saknar också en konsekvensanalys som redogör för förslagens påverkan på torvbranschen och på de företag som använder torvprodukter.
– Om ett torvbruk ska vara möjligt i framtiden får kraven inte vara så hårt ställda att det blir omöjligt för företagen att hitta lämpliga torvmarker, säger Gustav Sohlenius, expert på torvfrågor på SGU.
SGUs yttrande tar även upp klimateffektiv efterbehandling, utveckling av databaser kring torv och frågan om användning av energitorv kan likställas med användning av fossila bränslen såsom olja och kol.