Foto: Liselott Tunemar, SGU.

16 mars 2016

Extremt låga grundvattennivåer

I skrivande stund är det låga grundvattennivåer i stora delar av Sverige, framför allt i sydöstra Sverige.

I sydöstra delen av landet är det nu historiskt låga grundvattennivåer. Det bekräftas av att SGUs övervakning av grundvatten i stationer i Böda på Öland, på Gotska Sandön och i Ronneby i Blekinge visar på rekordlåga grundvattennivåer. Grundvattennivåerna brukar vanligtvis vara som lägst i dessa områden under perioden augusti till september.

− I Böda startade SGU mätningarna 1968 och de nivåer vi nu ser är de lägsta hittills, säger Bo Thunholm, ansvarig för SGUs övervakningsprogram för grundvatten.

Cykliska förlopp för låga grundvattennivåer

Nivåerna har sjunkit under de senaste fem åren och nu ligger de historiskt lågt. Men SGUs dataserier visar att längre perioder med sjunkande grundvattennivåer har förekommit regelbundet. Exakt när det börjar vända uppåt igen går inte att förutsäga, men i stora långsamt reagerande grundvattenmagasin brukar man prata om cykliska förlopp på 11-12 år.

Problem med vattenförsörjningen kan uppkomma

I de områden som har låga grundvattennivåer kan det bli problem med vattenförsörjningen. Detta gäller både för hushåll med egen brunn och för kommunala vattentäkter som är beroende av grundvatten.

För att grundvattennivåerna ska återgå till de normala behövs stora nederbördsmängder innan vegetationsperioden startar. Under vegetationsperioden brukar merparten av det som regnar tas upp av växterna eller avdunsta.

Stora grundvattenmagasin

Stora, långsamt reagerande, grundvattenmagasin representeras främst av sand- och grusavlagringar, till exempel rullstensåsar. Avlagringar av denna typ karaktäriseras bland annat av hög effektiv porositet, vilket innebär att de kan magasinera stora mängder vatten. På grund av den stora magasineringsförmågan förändras grundvattennivåerna i dessa magasin långsamt. Å andra sidan tar det lång tid för dessa magasin att återfyllas helt efter långvarig torka.

Grundvattennivåer i Böda. Min, medel och maxvärden 1968−2015  (ny sida)
Grundvattennivåer Ronneby. Min, medel och maxvärden 1968−2015  (ny sida)
Grundvattennivåer Skellefteå. Min, medel och maxvärden 1968−2015  (ny sida)

Små grundvattenmagasin

De små, snabbt reagerande, grundvattenmagasinen utgörs främst av moränavlagringar men bedöms även kunna representera grundvattnet i berggrunden. Morän har låg effektiv porositet, endast några få procent, och kan därför endast magasinera små vattenmängder. Moränmagasinen har dessutom vanligen begränsad utbredning. Detta innebär sammantaget att variationerna i grundvattennivåerna blir snabba och kraftiga. Även begränsade torrperioder kan kraftigt påverka grundvattennivån i dessa magasin. Å andra sidan återfylls de snabbt under perioder med grundvattenbildning.

Månatliga kartor av grundvattennivåer

SGU publicerar i slutet av varje månad kartor av landets grundvattennivåer. Där visas grundvattennivån i relation till månadens medelnivå.

Grundvattennivåer i februari 2016 (nytt fönster)

Ett förändrat klimat

Ett förändrat klimat kan innebära att sydöstra Sverige kan få större problem med låga grundvattennivåer i framtiden, medan övriga Sverige snarare kan räkna med högre nivåer. SGU publicerade, tillsammans med SMHI, sommaren 2015 två rapporter med analyser av hur de klimatscenarier vi tror på idag påverkar grundvattennivåerna, se nedan.

Grundvattennivåer i ett förändrat klimat – nya klimatscenarier. SGU-rapport 2015:19 (nytt fönster)
Grundvattennivåns tidsmässiga variationer i morän och jämförelser med klimatscenarier. SGU-rapport 2015:20 (nytt fönster)

Fakta om låga grundvattennivåer

  • På sensommar och höst är det normalt med låga nivåer.
  • Nivåerna stiger normalt sett i september–oktober.
  • Eftersom det inte avdunstar något vatten på höst och vinter så bildas det grundvatten av merparten av allt regn, efter det att vattnet sugits upp av marken.
  • Grundvattennivåerna i små, snabbreagerande magasin stiger ofta i några dagar upp till en vecka efter ett regn.
  • Framför allt grunda grävda brunnar drabbas vid låga grundvattennivåer (de sinar). Det är mindre risk i borrade brunnar.
  • Under vintern bildas oftast mycket lite grundvatten. Tjälen spelar ingen större roll för grundvattenbildningen, utan det viktiga är att nederbörden oftast kommer i form av snö och därmed bildas inget grundvatten.
  • 1,2 miljoner permanentboende personer har eget vatten ur grävd eller borrad brunn.
  • 200 000 hushåll får sitt vatten från egen grävd brunn.
  • 250 000 hushåll får sitt vatten från en egen borrad brunn.