SGU. Stockholms stadion är inlagt i bilden som en jämförelse av storleken.
Gigantiskt undervattensskred söder om Blekinge
SGU har upptäckt ett gigantiskt undervattenskred 45 kilometer söder om Blekingekusten. Skredet, minst tio kilometer långt och som mest arton meter högt, är det i särklass största som påträffats i Östersjön. Det visar – tvärtemot vad man tidigare trott – att stora undervattensskred kan inträffa utanför Sveriges kust.
Det var vid SGUs maringeologiska kartläggning av svenska havsbottnar som det stora skredområdet påträffades söder om Klippbanken, cirka 45 kilometer söder om Karlskrona. Skred är vanliga på land där de kan ställa till med stor förödelse, och även orsaka dödsfall. Att större undervattensskred skulle kunna ske i Östersjön, och vilka konsekvenser det i så fall skulle få, har däremot varit omdiskuterat. Inga skred har påträffats i öppna havet förrän nu.
Skreden söder om Blekinge syns i form av sammanhängande skredärr utefter en 8-10 kilometer lång sträcka i glacial lera. Skredärren är upp till tolv meter höga, lika mycket som ett fyravåningshus. Åldern på skredet uppskattas preliminärt till tiden för Baltiska issjöns avtappning, för ungefär 11 500 år sedan, det vill säga flera tusen år efter att det att inlandsisen smält bort från området. För att säkerställa att ett liknande skred inte skulle kunna ske i nutid krävs fortsatta undersökningar.
– Det är inte speciellt troligt att ett skred skulle ske i nutid och det har inte påträffats några spår av någon flodvåg i Östersjön. Hade en stor flodvåg förekommit under de senaste tusen åren hade vi känt till det, säger Fredrik Klingberg, statsgeolog på SGU, och fortsätter:
– Annars skulle ett motsvarande skred i nutid troligen få stora konsekvenser. Kablar på botten skulle slitas av, och en flodvåg skulle kunna ställa till med stor förödelse längs kusten.
Upptäckten av det stora skredet, och fortsatta undersökningar av området, kan komma att ha stor vetenskaplig betydelse:
– Här har vi en unik möjlighet att forska på orsaken till att skred sker, och framförallt undersöka den exakta åldern på skredet. Skredärret är kvar, vilket är mycket ovanligt, och vi har seismiska profiler som berättar om den stratigrafiska uppbyggnaden. På land grävs skredärren bort av säkerhetsskäl, vilket gör att lagerföljden försvinner, berättar statsgeofysiker Björn Bergman.