SGUs yttrande om Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKBs slutförvarsansökan
SGU har getts tillfälle att yttra sig om Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) granskning av Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökningar om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. SGU har i huvudsak fått svar på de frågor man ställt under förra remissomgången men har några synpunkter.
SGU har getts tillfälle att yttra sig om Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) granskning av Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökningar om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Inför författandet av nu aktuellt remissvar har SGU främst haft att ta ställning till kompletteringar till tidigare bedömda ansökningshandlingar. SGU vill inledningsvis framföra att myndigheten anser att svaren på de frågor gällande ansökningshandlingarna myndigheten ställde under förra remissomgången i huvudsak tagits väl omhand i de av SKB nu redovisade kompletteringarna till ansökningshandlingarna. Myndigheten vill dock framföra några synpunkter.
Postglaciala förkastningar
I kompletteringarna svarar SKB på kommentarer rörande postglaciala förkastningar. Svaren är tillfredsställande men SGU vill även tillägga att i en rapport från Strålskyddsmyndigheten beskrivs de möjligheter som finns att med LiDAR-teknik finna potentiella postglaciala förkastningar och genom stratigrafiska studier befästa om de bildats efter den senaste glaciationen. I sammanhanget kan nämnas att det i en nyligen publicerad artikel framförs att genom studier av detaljerade höjdmodeller och stratigrafi har postglacial förkastning påvisats utanför Bollnäs.
Riskanalys och analys av slutförvarets långsiktiga säkerhet
Även om risker för jordskalv är små i den svenska berggrunden har vi bl.a. följande synpunkter:
- I SKBs riskanalys saknas seismisk riskbedömning för de olika delarna av slutförvarsanläggningen under driftsfasen. Enligt IAEA är detta ett krav för kärntekniska anläggningar.
- SKB påstår att det inte finns några som helst bevis för att det i slutförvarsdjup i den spänningsmiljö som vi har i Sverige kan uppstå en magnitud 5 jordbävning. SGU anser detta påstående är direkt felaktigt.
Jordbävningar är inte komplett behandlade då all tillgänglig kunskap inte har använts i vid framtagandet av slutförvarsansökan. Visserligen har samtliga problem behandlats. Men all den idag tillgängliga kunskapen har inte beaktats, och ansökan kan därför inte anses vara komplett. Att påstå att recenta jordskalv helt beror på plattektonik kan vara en alltför grov förenkling av verkligheten. Andra fenomen kan utgöra viktiga bidrag till orsakerna för dagens jordskalv.
Det har i analysen gjorts antagandet att det behövs en magnitud 5 jordbävning för att integriteten i kopparkapslarna ska riskeras. Det finns andra arbeten där man tillsammans med modernare observationer har starka indikationer på att jordbävningar redan från magnitud 4 kan ge upphov till förskjutning av en förkastningsspricka i storleksordningen av fem (5) cm. Analysen i SKBs ansökan är därför inte komplett då man använt felaktiga antaganden på storlek på jordskalv.