Bergskred och instabilt berg vid berget Mannen
Delar av berget Mannen i Romsdal sydväst om Trondheim håller på att rasa. I samband med riklig nederbörd de senaste dagarna har rörelserna ökat i den instabila bergmassan.
Förekomsten av instabilt berg vid Mannen har varit känt under en längre tid. Mannen är ett 1295 meter högt berg vid kanten av en bergplatå på sydvästra sidan av den djupa och trånga Romsdalen cirka 12 km sydost om Åndalsnes. Nedanför bergsbranten ligger bland annat gårdarna Rønningen, Lyngheim och Horgheim.
Se platsen på karta (nytt fönster)
Längs den yttre kanten på bergplatån sker rörelser längs sprickplan i gnejsberggrunden. De ogynnsamt orienterade svaghetsplanen (sprickor) är parallella med dalgången och lutar in mot dalen eller är vertikala. Det instabila berget på kanten av höjdplatån är också kraftigt uppsprucket och i den branta slutningen ner mot dalbotten finns flera skredärr som visar på nutida bergskred.
Mätningar före 2013 av rörelser i berggrunden under en 15-månadersperiod visar på en årlig förskjutning av bergblock på flera centimeter åt ostnordost in mot dalen.
Riklig nederbörd har ökat rörelserna
I dagsläget bedömer norska geologer att det rör sig om cirka 120 000 m3 (320 000 ton berg) berg som håller på att släppa i den instabila bergssluttningen.
Mätsystem registrerar kontinuerligt rörelser i berget. Mätningar har övervakat rörelser under flera år. I samband med riklig nederbörd de senaste dagarna har rörelserna ökat i den instabila bergmassan längs bergsbranten vid Mannen. Ökad nederbörd kan medföra högre grundvattennivåer i berggrunden vilket kan ge lägre skjuvhållfasthet längs sprickplanen. På onsdag förmiddag uppger norska geologer att rörelserna i bergmassan varit upp till 5 cm det senaste dygnet.
Exakt tidpunkt för skjuvbrott och bergskred är svårt att förutsäga eftersom man endast har begränsad kunskap om sprickplanens orientering eller karaktär inne i bergmassan.
Kan det hända i Sverige?
Bergskred är helt naturligt vanligare i Norge där topografin är brantare än i Sverige. Detsamma gäller naturligtvis för alla bergsområden i världen. Berghållfastheten har också betydelse för förekomsten av bergskred. De lokala variationerna är stora beroende på till exempel sprickfrekvens och förekomst av svaghetszoner (sprickzoner) i berggrunden. Risken för större bergskred i Sverige är mindre än i Norge. Sluttningsprocesser med blockutfall eller bergskred sker dock helt naturligt i bergsbranter, till exempel i fjällen, men vanligtvis inträffar det i områden långt från byggnader eller annan infrastruktur. På vissa platser med naturligt branta bergsluttningar kan det finnas risk att bergskred orsakar skador på byggnader eller infrastruktur. Förutsättningar för bergskred är störst i områden med kraftigt förskiffrad och sprickrik berggrund.
Bergskred orsakade av mänsklig verksamhet förekommer här och var i bergskärningar. Risk för instabilitet i bergmassan finns i samband med att man spränger fram höga bergskärningar, till exempel i samband med att man bygger tunnlar, vägar eller hus. I Rödberget strax utanför Munkedal i norra Bohuslän inträffade ett bergskred 2011 i samband med stabiliseringsåtgärder i en befintlig bergskärning och 1800 ton berg gled ner på vägbanan.
Inspektion av tunnlar och bergskärningar längs vägar och järnvägar sker vanligen kontinuerligt och man bedömer om det finns behov av stabiliserings- eller underhållsåtgärder för att säkra skärningarna.
Se tidningsartikel om bergskredet i Rödberget i Bohuslän (nytt fönster)
Mer information om händelserna i Mannen: