Utpekande och detaljavgränsning av riksintresset Skrikarhyttan i Nora kommun
SGU har beslutat att Skrikarhyttan i Nora kommun, Örebro län, utgör ett område som är riksintressant för mineralutvinning. Den väldokumenterade fyndigheten av så kallad metavulkanit är av en sådan kvalitet och omfattning att den är av stor vikt för landets materialförsörjning på kort och lång sikt.
Det är särskilt de goda egenskaperna som beläggningsmaterial vid vägbyggen som gör bergråvaran i Skrikarhyttan efterfrågad.
Bra som slitlager
Stora delar av Sverige saknar lämplig bergråvara för högpresterande slitlagerballast, som bland annat används på motorvägar. Högpresterande bergmaterial ger beläggningar med större livslängd, vilket minskar underhållskostnaderna och materialförbrukningen. I stort sett är det bara bergarter som kvartsit och metavulkanit som klarar den höga kravsättningen för högpresterande slitlagerballast. Bergarten kvartsit är relativt ovanlig i Sverige, och bland de svenska metavulkaniska bergarterna är det endast de med rätt mineralsammansättning, kornstorlek och omvandlingsgrad som klarar de höga kraven på högpresterande slitlagerballast. Bergmaterialet vid Skrikarhyttan erhåller ett gott motstånd både mot skavande nötning och mot fragmentering. Sammantaget betyder detta att materialet erhåller en god till mycket god bergkvalitet för beläggningsmaterial med lämplighet att användas som slitlagerballast för till exempel motorvägar.
Om riksintressen
Vid utpekande och avgränsning av ett område med riksintresse beaktar SGU bland annat fyndighetens betydelse för landets materialförsörjning, hur väldokumenterad fyndigheten är samt dess speciella materialegenskaper. Även den samhällsekonomiska betydelsen värderas högt. Avgränsningen görs utifrån ett långsiktigt perspektiv. SGU anser att fyndigheten Skrikarhyttan uppfyller de kriterier som ställs på sådana fyndigheter av värdefulla ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken.
Inom området Skrikarhyttan finns en grå, intermediär metavulkanit som vanligen är småporfyrisk, tät till mycket finkornig med strökorn av kvarts och fältspat. Metavulkaniten är vanligen svagt folierad till bandad där bandningen härrör från en ursprunglig lagringsstruktur. Foto: Mattias Göransson, SGU.