För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner
Gallium

Gallium i vakuum. Gallium klassas av EU som kritiskt ämne, och produceras bland annat i Ukraina.

Foto: Alshaer666 (CC BY-SA 3.0)

11 mars 2022

Ukrainakonfliktens påverkan på försörjningen av kritiska ämnen

Kriget i Ukraina har stor påverkan på försörjningen av kritiska råvaror för Sverige och EU. Både Ryssland och Ukraina producerar många material på EU:s lista över kritiska ämnen.

Störningar i produktionen av kritiska ämnen kan ge allvarliga effekter för samhället – för jobb, ekonomi, sociala förhållanden, alla bärande delar i hållbarhetsmålet. Om industrin inte kan producera kan företagen gå i konkurs. Människor förlorar då sina jobb och möjlighet att försörja sina familjer. Samtidigt går skatteintäkter som bär upp viktiga samhällsfunktioner förlorade.
Ryssland producerar 18 av de 30 råvarorna på EU:s kritiska lista, medan Ukraina producerar fyra (skandium, gallium, germanium och hafnium). För tre av ämnena på listan; vanadin, skandium och platinagruppens metaller, står dessutom Ryssland för en stor del av världsmarknaden. Skandium produceras dessutom också av Kina och Ukraina. För vanadin är det Ryssland, Kina och Sydafrika som dominerar produktionen och för platinagruppens metaller är det Ryssland, Sydafrika och Zimbabwe. När det gäller de övriga femton kritiska ämnena bidrar Ryssland med mindre andelar.
Om handeln med Ryssland avbryts är EU hänvisat till andra producentländer, och beroende på hur exempelvis en så stor handelspartner till Ryssland som Kina agerar, kan Rysslands andel helt falla bort från världsmarknaden under en period. Det blir ett globalt underskott för råvaror som redan är svåra att säkra tillgången till, och priserna stiger för det som finns på marknaden. Alla kommer då inte ha möjlighet att köpa i den utsträckning de behöver.
Ukraina och Ryssland är båda stora producenter av andra viktiga råvaror som inte klassas som kritiska, eftersom produktion finns i fler länder. För Ryssland gäller detta bland annat järnmalm och järnmalmspellets, nickel, koppar, bly, uran, bauxit (aluminium), tenn, svavel, sulfat, salt, molybden, silver, guld och diamanter. För Ukraina gäller detta bland annat järnmalm, pellets och stål, mangan, uran och ilmenit (ett industrimineral).
Ukrainas bidrag till världsmarknaden påverkas kraftigt när infrastruktur och gruvor förstörs under invasionen. Förutom enorma direkta skador på människor och samhälle så skadas också Ukrainas ekonomi på kort och lång sikt, med försämrade möjligheten till återhämtning i framtiden.
– En störning som blir långvarig eller kanske till och med sprider sig av olika skäl kan innebära att fler råvaror tas upp på såväl EU:s som andra regioners kritiska listor. EU-kommissionen arbetar nu för att i förtid komma ut med en ny kritisk lista med anledning av det uppkomna läget, med medlemsstaternas stöd, säger Erika Ingvald, enhetschef på SGU.

EU och kritiska ämnen

EU klassar ämnen som är viktiga för samhället som kritiska om deras produktion är liten eller hotad i förhållande till behovet, eller om ämnet produceras på platser där det finns risk för störningar. Sällsynta jordartsmetaller, som används flitigt i förnybar teknik och modern elektronik, ses till exempel som kritiska eftersom de bryts och anrikas på få platser, medan metaller som koppar och järn inte ses som kritiska trots att de är väldigt viktiga för samhället. Anledningen är att järn och koppar bryts och anrikas på många olika platser i världen. EU:s lista på kritiska råvaror har vuxit sedan den första kom för knappt tio år sedan. Nu omfattar den trettio olika råvaror och råvarugrupper.

Det är viktigt för EU att minska antalet kritiska ämnen eftersom brist på ett kritiskt ämne någonstans i värdekedjan medför problem. Att dra igång ersättningsproduktion när en brist uppstår kan vara en process som tar många år. Därför är det viktigt att arbeta långsiktigt.

Läs mer om kritiska råvaror

Senast granskad 2022-03-11

Kontaktperson

  • Erika Ingvald

    Telefon: 018-179350
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Mineralresurser - Mineralinformation och Gruvnäring
    Skicka e-post