För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner
Sedimentär kalksten. Foto.

Mikroskopbild på paleozoisk sedimentär kalksten som används för cementråvara. Bilden visar fragment av kalkskaliga fossil (ljusbruna) som bygger upp bergarten tillsammans med utfällda kalcitkristaller (ljust färgade).

Foto: Mikael Erlström, SGU

31 maj 2022

Alternativa kalkstensförekomster till Slite, Gotland

Geologiskt sett har kalkstensförekomsterna på Gotland, i Sydvästskåne, i Västergötland och på Öland bäst egenskaper för att kunna ersätta ett bortfall av produktionen i Slite. När det gäller ersättning via import är kapaciteten hos producenter i utlandet begränsad, och en leverans skulle i så fall troligen ske från många olika länder.

SGU har inom ramen för ett regeringsuppdrag undersökt de geologiska förutsättningarna för att ersätta Cementas produktion i Slite med andra alternativa svenska råvarukällor. SGU har också tittat på vilka alternativ som kan finnas för import från andra länder.

Några av SGU:s slutsatser:

  • Kalkstensförekomster från yngre sedimentär berggrund är de bästa alternativen som råvara för cementtillverkning. För dessa finns stor kunskap om, och erfarenhet av, materialens fysikaliska egenskaper och duglighet som cementråvara.
  • Få andra kalkstensförekomster motsvararar brytningen i Slites storlek, kvalitet, tillgänglighet och förutsättning för långvarig produktion. De mest lämpliga alternativen finns i sydvästra Skåne, på Gotland och i Västergötland samt på Öland. För att utnyttja dessa förekomster finns det dock en del utmaningar att lösa: Förekomsterna på Öland bedöms inte helt kunna motsvara bortfallet från Slite. Kalkstenen i sydvästra Skåne ligger i ett tättbefolkat område med flera motstående samhällsintressen, vilket försvårar möjligheten för tillstånd. Vidare finns alternativen på Gotland i områden med stora naturvärden och en känslig grundvattensituation, och i Västergötland är förekomsterna arealt begränsade, vilket ger färre lokaliseringsmöjligheter jämfört med förekomsterna i sydvästra Skåne och på Gotland.
  • Det finns många fler förekomster av kalksten lämplig för cement­produktion, men dessa bedöms som alltför små eller inte tillräckligt kemiskt homogena för cementproduktion i större skala. Till exempel finns kalksten i Norrland, exempelvis i Jämtland. För dessa förekomster saknas också ofta tillräcklig information om exempelvis den kemiska uppbyggnaden.
  • De relativt stora kalkstensförekomster som finns i norra Norrlands fjälltrakt är orealistiska för tillverkning av cement då de förekommer i befintliga nationalparker med mycket höga naturvärden, samt att det saknas relevant infrastruktur.
  • Möjligheten till import av cement och klinker finns i Europa, främst då från större cementproducenter som Polen, Tyskland, Lettland och Litauen, samt från södra Europa. Fabrikerna i Europa har dock begränsad kapacitet, vilket innebär att inget enskilt land kan leverera de cementvolymer som behövs för Sverige, uppskattningsvis 2,3 miljoner ton årligen. SGU:s bedömning är att ett importscenario förutsätter leverans från ett antal fabriker i ett flertal länder, och då troligen från länder både inom och utanför Europa.

SGU:s arbete är en delrapport i ett större regeringsuppdrag, med Tillväxtanalys som sammankallande myndighet, för att kartlägga och analysera förekomst och tillgång till kalksten och cement inom Sverige och i andra exporterande länder.

Läs SGU:s delrapport ”Förekomsten av och tillgången till kalksten, klinker och cement inom Sverige och exportproducerande länder” i sin helhet.

Läs huvudrapporten på Tillväxtanalys webbplats

Senast granskad 2022-05-31

Kontaktperson SGU

  • Mugdim Islamovic

    Telefon: 018-179293
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Samhällsplanering - Samhällsplanering berg
    Skicka e-post

Kontaktperson

  • Mattias Göransson

    Telefon: 018-179379
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Samhällsplanering - Samhällsplanering berg
    Skicka e-post