För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner
Solceller och vindkraftverk
16 september 2021

Potentialen för kritiska metaller och mineral i nordisk berggrund lyfts i ny rapport från Nordiska ministerrådet

Sveriges geologiska undersökning har tillsammans med motsvarande myndigheter i de övriga nordiska länderna tagit fram en rapport som visar på en stor potential för att utvinna kritiska metaller och mineral i Norden, men också behov av nya undersökningar och forskning. De kritiska råmaterialen är i ett flertal fall av central betydelse för den gröna energiomställningen.

Den genomgripande teknologiska omvandling av samhälle och industri – en grön energiomställning – som eftersträvas idag för att radikalt minska våra utsläpp av koldioxid och därmed motverka klimatförändringar medför också nya och i flera fall kraftigt ökande behov av olika råmaterial. För att kunna producera, transportera och lagra energi på nya, koldioxidreducerade och effektiva sätt samt elektrifiera områden som idag baseras på ”fossilbaserad” teknik, som fordonssektorn, krävs specifik teknik som för sin tillverkning erfordrar en säker tillgång till ett antal lika specifika råmaterial. Exempel på sådana material är metallerna kobolt och litium, kritiska för batteriindustrin tillsammans med mineralet grafit, liksom sällsynta jordartsmetaller som bland annat är fundamentala för motorer i elektriska fordon och generatorer i vindkraftverk.

Flertalet av dessa råmaterial klassificeras idag som ”kritiska” inom EU, eftersom de dels är av mycket stor ekonomisk betydelse för europeisk industri och samtidigt uppvisar (stor) risk för att tillgången till dem kan strypas. Den absoluta merparten av dem är metaller, vilka extraheras ur mineral som i sin tur bryts ur geologiska förekomster världen över, medan europeisk produktion mestadels saknas i dagsläget. Återvinning är viktigt men är i dagsläget inte ett möjligt huvudalternativ för ett möta en snabbt ökande efterfrågan för de flesta av dessa metaller och mineral. Anledningarna är flera: icke-existerande återvinningssystem, för små volymer av material att återvinna, bristande ekonomi med krävande och komplex processering samt det faktum att utvinning och separation i många fall skulle vara mycket energikrävande. Därmed krävs utökad brytning och primär gruvproduktion om grön energiteknik skall kunna införas och realiseras på den skala som planeras i många länder, inte minst eftersom konkurrensen om många av de aktuella råvarorna är fortsatt stor eller till och med ökande för annan industriproduktion.

Förutom direkta tillgångsrisker som en följd av att förlita sig på import från fåtaliga och osäkra producentländer som icke-demokratier och sköra eller sönderfallande stater innebär avsaknaden av europeisk produktion också att brytning ofta sker i länder utan strikt miljölagstiftning, inte sällan också förknippat med etiska problem inklusive åsidosatta mänskliga rättigheter. Brytning i utomeuropeiska länder innebär också långa, ibland osäkra samt energikrävande transportvägar. Allt detta gör att produktion på regional till lokal skala i Europa utgör ett på många sätt bättre alternativ för att skapa säkra och hållbara tillgångskedjor för dagens kritiska råmaterial.

Omslag-CRM-rapport-NI-2.jpg

På uppdrag av Nordiska Ministerrådet har de geologiska undersökningarna i Sverige (SGU), Finland (GTK), Norge (NGU), Danmark och Grönland (GEUS), Grönlands ministerium för mineralresurser, Norges gruvmyndighet, samt energimyndigheten på Island och Reykjaviks universitet tillsammans tagit fram en rapport som sammanfattar potentialen för sådana kritiska råmaterial i nordisk berggrund, baserat på befintliga och tillgängliga data. Arbetet har letts av GTK och rapporten presenterades den 16e september 2021 till Ministerrådets möte i Helsingfors. Arbetet har finansierats av det Nordiska Ministerrådets underorganisation Nordic Innovation.

Ladda ner rapporten The Nordic supply potential of critical metals and minerals for a Green Energy Transition

Nordisk och svensk potential

Då de nordiska länderna utgör en mycket signifikant geografisk andel av Europa med en unik geologisk diversitet och till dels omfattande och modern gruvindustri (i Sverige, Finland och Norge) har Norden en till synes god potential för utökad metall- och mineralproduktion, också av de kritiska råmaterial som krävs för en grön energiomställning.

Några sådana metaller och mineral som både är kritiska enligt EU:s klassifikation och som spelar nyckelroller i energiomställningsteknik är

  • grafit, ett mineral som nyttjas för elektroder i litiumjonbatterier
  • kobolt, en övergångsmetall med stor användning för elektrodmaterial i sådana batterier
  • litium (Li), en alkalimetall som just dessa batterier kräver
  • niob (Nb), en metall som behövs till starka och lätta superlegeringar inom vindkraft och annan energiproduktion, elfordon och supraledare
  • sällsynta jordartsmetaller (eng. Rare Earth Elements, REE), av vilka flera, som neodym (Nd) och dysprosium (Dy) krävs för både elektriska motorer och generatorer, exempelvis i elfordon och vindgeneratorer, samt till bränsleceller och batterier, och
  • vanadin (V), viktig framför allt för ny så kallad redoxbatteriteknik för storskalig energilagring, utöver alla tillämpningar i legeringar.

I alla dessa fall finns stor potential för mineraliseringar i nordisk berggrund och för två av dem (grafit och kobolt) också pågående produktion. På grund av de typer av lång och diversifierad geologisk utveckling som karakteriserar stora delar av berggrunden i Norden (utom Danmark och Island) så är den generella potentialen för malmförekomster stor, vilket avspeglas både i en lång historia av gruvbrytning samt den fortsättningsvis idag omfattande malmproduktionen från gruvor i Sverige, Finland och Norge. Här finns också en bred kapacitet av industrier för fortsatt beredning av metaller, inte minst i form av smältverk. De isfria delarna av Grönland hyser delvis mycket stora kända mineraliseringar, också av kritiska metaller och mineral, men saknar idag storskalig gruvproduktion. Den ytterligare upptäcktspotentialen är lovande.

En mycket viktig aspekt av rapporten är att den dels sammanfattar kända mineraliseringar och malmer i Norden, men också visar områden eller geologiska regioner som bedöms ha en förhöjd potential för upptäckt av hittills okända förekomster av olika kritiska metaller och mineral. Båda presenteras i form av en stor svit nya kartor samt i tabellform. Inte minst omfattningen av områden med bedömd hög potential visar tydligt möjligheterna till goda resultat från nya undersökningar och forskning.

 

Klicka på kartorna för att öppna dem i högupplösta versioner.

För Sveriges del handlar det om ett flertal kritiska metaller och mineral, för vilka kunskapsläget dock är mycket varierande mellan olika förekomsttyper. Vad gäller det kritiska mineralet grafit så finns ett antal kända mineraliseringar i svensk berggrund, varav ett par inom lovande projekt, exemplifierat av Kringelgruvanområdet i Hälsingland. Ytterligare potential bedöms som relativt stor för framtida produktion. I fallet med de sällsynta jordartsmetallerna (REE) finns i Sverige idag två projekt med särskilt stor potential, inte minst i ett europeiskt perspektiv; Norra Kärr på gränsen mellan Östergötland och Småland och Olserum i nordöstra Småland. Därutöver finns möjligheter för biproduktframställning av både REE och fosfor från svenska apatitjärnmalmer, båda sådana som bryts idag (som kan exemplifieras med LKAB:s pågående projekt för detta i Kiruna), men även andra förekomster med brytnings- eller återstartspotential, som Grängesberg och Blötberget i Bergslagen. REE-mineraliseringar är också kända från ett flertal andra håll, inte minst just i Bergslagen, men med varierande kunskapsläge, samt i fosforiter och svartskiffrar av yngre geologisk ålder. Den senare typen av bergarter hyser också mineraliseringar av vanadin (V). Kritiskt klassade så kallade biproduktmetaller som antimon (Sb), gallium (Ga), germanium (Ge), indium (In), kobolt (Co) och vismut (Bi) förekommer också i olika mineraliseringstyper i Sverige, men för dessa är kunskapsläget över lag lågt idag, både vad gäller förekomst och bakomliggande geologiska processer.

Eudialyt-Norra-Karr-topp.jpg

Eudialyt är det huvudsakliga malmmineralet för REE i Norra Kärr. Foto: Erik Jonsson, SGU.

Det behövs mer forskning, inventering och undersökning

Sammanfattningsvis är kunskapsläget för nordiska mineraliseringar av kritiska metaller och mineral, inklusive sådana av direkt relevans för produktion av teknik för en grön omställning, relativt gott, men för flera av dem finns stora luckor. Följaktligen rekommenderas satsningar på forskning, inventering och undersökning i form av samarbeten mellan nationella geologiska undersökningar och andra relevanta aktörer och uppbyggnad av en ny internordisk databas omfattande kritiska metaller och mineral i både primära och sekundära geologiska material.

The Nordic supply potential of critical metals and minerals for a Green Energy Transition
Eilu, P., Bjerkgård, T., Franzson, H., Gautneb, H., Häkkinen, T., Jonsson, E., Keiding, J. K., Pokki, J., Raaness, A., Reginiussen, H., Róbertsdóttir, B. G., Rosa, D., Sadeghi, M., Sandstad, J. S., Stendal, H., Þórhallsson, E. R. & Törmänen T. 2021: The Nordic supply potential of critical metals and minerals for a Green Energy Transition. Nordic Innovation Report, 93 p. ISBN 978-82-8277-115-3 (digital publikation), ISBN 978-82-8277-114-6 (tryckt).

Senast granskad 2021-09-16