För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner
2 september 2021

Alternativ till kalkproduktion i Slite

De övriga svenska kalkfyndigheter som finns har fel förutsättningar för att ersätta kalken i Slite – och på kort sikt är import av ersättningsmaterial inte möjligt. Det framgår av SGUs genomgång av förutsättningar för ersättningsmaterial vid ett driftstopp för Cementas kalkproduktion i Slite.

SGU bedömer att inga andra kända svenska fyndigheter av kalksten kan ersätta det bortfall av kalkråvara som uppstår vid ett snabbt produktionsstopp i Slite. Det finns inte heller förutsättningar för att importera ersättningsmaterial på kort tid.

I övriga Sverige finns inga kända fyndigheter av kalk med förutsättningar för att på kort sikt ersätta täkterna i Slite. Det finns visserligen fyndigheter av kalk med liknande mineralsammansättning. Men antingen är fyndigheterna för små, eller också är de lokala förutsättningarna för brytning ogynnsamma. Dit hör till exempel kalkfyndigheten i Norvijaur, Jokkmokk, som har fel kemisk sammansättning och till stor del är utbruten, samt att den inkräktar på renskötselns flyttleder. Därför beslutade också SGU i somras, med stöd av rennäringslagen, att avslå en ansökan om nyttjanderätt för tillgodogörande av ett mineraliskt ämne som inte omfattas av minerallagen.  Tillståndsprocessen för nya täkter tar generellt också lång tid, vilket i sig omöjliggör snabb ersättning.

Flera omständigheter bidrar till att inte heller import kan ersätta produktionsbortfallet i Slite på kort sikt. Enligt officiell statistik för världsmarknaden för kalkråvara och cement är det osannolikt att det på kort sikt finns utrymme att handla upp de mängder råvara som krävs för att ersätta brotten i Slite. SGU bedömer också att ersättning via import, om den var möjlig, skulle medföra ökade kostnader, samtidigt som det skulle öka Sveriges beroende av andra länder och försämra vår beredskap. Sannolikt skulle import av ersättningsmaterial också medföra en ökad klimatbelastning.

Det är bara i viss utsträckning möjligt att ersätta cement som bindemedel i betong med andra material, och på så sätt komma runt behovet av kalkråvara. Forskning kring detta pågår, men resultaten idag pekar på att endast en del av cementen kan ersättas. Ersättning med återvunnen betong är inte heller en möjlig väg att gå, då återvunnen betong snarast ersätter ballastmaterialet och inte cementen som ”limmar” ihop materialet. 

Oavsett om ett ersättningsmaterialen kan hämtas lokalt, importeras eller tas fram i form av nya produkter kommer det krävas omfattande upphandlingar, justeringar och utprovningar utifrån vilken typ av byggnation som kalken ska användas för. Denna process tar flera år, vilket i sig innebär utmaningar att på kort sikt hitta ersättningsmaterial.

 

Om cement och betong

De stora samhällsprojekt som pågår och som är planerade runt om i landet i form av bostadsbyggande, infrastrukturprojekt, vindkraftsutbyggnad med mera kräver stora mängder cement för betong.

Läs mer om användning av Cement och betong  

SGUs underlag med svar på frågor från Näringsdepartementet för att ge en bild av konsekvenserna av Mark- och Miljööverdomstolens avvisande av Cementas ansökan till fortsatt drift i Slite. 

SGU har i sitt svar samverkat med Boverket i ärendet, Boverkets rapport inkluderas som Bilaga 1. 

Senast granskad 2021-09-02

Kontaktperson

  • Erika Ingvald

    Telefon: 018-179350
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Mineralresurser - Mineralinformation och Gruvnäring
    Skicka e-post

Kontaktperson