Järnmalm

För järnmalmspriset var det under året en mindre minskning på fem procent för fines, den järnmalmskvalitet som SGU redovisar. Priset sjönk periodvis och skillnaden mellan högsta och lägsta värde var 30 procent. Trenden är liksom under 2017 att Kinas stålindustri investerar i större masugnar som är mindre förorenande och som använder högkvalitativa malmer och pellets. Detta håller uppe priset i en marknad där utbudet har ökat enormt under de senaste tio åren. Möjligen har också USAs hot om tullar på stål och aluminium påverkat prisbilden.

Nickel

Priset på nickel, vars främsta användningsområde är rostfritt stål och som därför brukar följa järnmalmspriset, uppvisade en egen utveckling under 2018. På årsbasis sjönk nickelpriset med 17 procent och skillnaden mellan högsta och lägsta pris var 27 procent. Priset steg först kraftigt fram till juni månad för att sedan falla ännu mer under resten av året. Orsaken till det ändrade mönstret är att efterfrågan på nickel numera också styrs av att det är en batterimetall. Priset på batterimetaller sjönk under andra halvan av 2018. Nickelprisets nedgång berodde även på planerade ökningar av utbudet från Australien och Ryssland.

Litium och kobolt

Förutom nickel räknas även litium och kobolt som viktiga batterimetaller. Kobolt följde samma mönster som nickel. Under året minskade värdet med 27 procent och skillnaden mellan högsta och lägsta värde var 87 procent. För litium var det lite mer modesta rörelser, en minskning under året med 18 procent och 36 procent mellan högsta och lägsta värde. Nedgången av priset på kobolt anses bero på utbudsökningar i Kongo (DRC) samt en substitutspolitik i Kina där en del kobolt har ersatts av mangan och nickel. Nedgången på litium beror på planerade utbudsökningar främst från Chile.

Basmetaller

Basmetallpriserna Koppar, bly och zink sjönk kraftigt fram till hösten. Därefter skedde en stabilisering. Prisförändring under året: Koppar (-17 %), zink (- 25 %) och bly (-21 %). Skillnaden mellan högsta och lägsta pris var: Koppar (27 %), zink (58 %) och bly (42 %). Orsaken till prisnedgången för dessa basmetaller var det begynnande handelskriget främst mellan USA och Kina. Den basmetall som USA hotar höja tullarna på är aluminium, som också är den basmetall som hade de största prisrörelserna under året, framförallt i slutet av april i samband med att USA hotat med sanktioner mot Ryssland, som är en stor aluminiumproducent. Priset steg och sjönk med ca 30 procent. Räknat på årsbasis sjönk priset på aluminium med 17 procent och skillnaden mellan högsta och lägsta värde var 40 procent.

Ädelmetaller

När basmetaller sjunker i värde brukar ädelmetallerna stiga i värde. Detta tycks inte varit fallet under 2018, med undantag för Palladium som steg med 16 procent, där skillnaden mellan högsta och lägsta värde låg på 36 procent. Prisökningen beror på att efterfrågan på katalysatorer med palladium för bensin- och hybridbilar ökar på bekostnad av antalet dieselbilar, vars katalysatorer innehåller platina, som istället har minskat i värde. Priset på guld ökade dock i slutet av året med nio procent, men på årsbasis var det en minskning med två procent med en skillnad mellan största och minsta värde på 15 procent. Höstens ökning av guldpriset tycks bero på ökad oro över hur världsekonomin 2019 skall utveckla sig.

I övrigt har priserna på sällsynta jordartsmetaller( REE) slutat att redovisas av de tongivande marknadsaktörerna. Detta beror på att osäkerhet råder om de rapporterade priserna från Kina, och hur väl dessa återspeglar marknaden. Oljepriset steg med 19 procent och uranpriset steg med 20 procent.

Läs Metallpriser under 2018 (pdf, öppnas i nytt fönster)