Unik geologi bakom lovande grundvattenfynd i Östersund

Upptäckten kan få stor betydelse för regionens vattenförsörjning eftersom det rör sig om ett annat avvattningsområde än Storsjön, som Östersundsborna idag får sitt vatten ifrån. Det gör att grundvattenförekomsten har bra förutsättningar att utgöra reservvattentäkt vid akuta situationer liknande parasitutbrottet i Östersund 2010, då invånarna var tvungna att koka sitt vatten under tre månaders tid.

Enligt SGU:s första bedömningar bör förekomsten ha en kapacitet på 6 000-8 000 kubikmeter per dygn, men under en begränsad tid är det sannolikt möjligt att fördubbla uttaget, vilket räcker för att försörja en stad i Östersunds storlek.

- Det finns alltid risker att stora uttag påverkar vattenbalansen och ekosystemen i området. Men som reservvattentäkt under några månader kan den säkert fungera, även om det behövs mer noggranna undersökningar för att bedöma konsekvenserna, säger Peter Dahlqvist, statsgeolog på SGU.

Unik geologi bakom upptäckten

Anledning till de mycket goda uttagsmöjligheterna är de speciella geologiska förutsättningar som finns i området. Ett fler hundra miljoner år gammalt meteoritnedslag har tillsammans med karstvittring skapat ett sprick och porsystem med förutsättningar för vattenuttag som är smått unika i denna del av Sverige.

- Det märks bland annat på de undervattenskällor som vi kartlagt på botten av Locknesjön. Där pumpar det ut friskt kallt grundvatten, på några ställen så mycket att sjöbotten eroderats bort och det idag syns som några meter stora och djupa hål i sjöbotten, berättar Magdalena Thorsbrink, statsgeolog på SGU.

Länk till rapporten (nytt fönster)