För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Carl-Erik Alnavik/SGU. Provtagning av fiberbankar ombord på SGUs undersökningsfartyg.

26 januari 2017

Höga halter av miljöföroreningar i norrländska sediment

Det är överlag höga halter av organiska miljöföroreningar och metaller i bottensediment vid pappers- och träindustrier i Norrland. Det framgår av SGUs kartläggning av fiberbankar som genomförts i samarbete med fem länsstyrelser i Norrland.

Den fortsatta kartläggningen av sedimenten i sjö-, älv och havsbottnar i anslutning till gamla trä- och pappersindustrier i Norrland är nu redovisad i en ny rapport: ”Kartläggning och riskklassning av fiberbankar i Norrland”. Till skillnad från i tidigare undersökningar längs Västernorrlands kust har nu även fiberhaltiga sediment i inlandsvatten undersökts.

Av rapporten framgår att SGU sedan 2010 har identifierat sammanlagt 44 olika fiberbankar, det vill säga bottensedimentlager som nästan enbart är uppbyggda av massafibrer. Därutöver har man kartlagt totalt 26 kvadratkilometer sediment med ett påtagligt innehåll av massafibrer, trä eller barkflis, så kallade fiberrika sediment.

Rapporten visar att halterna av organiska miljöföroreningar och metaller i de undersökta fiberbankarna/fiberrika sedimenten är höga överlag och att nivåerna ofta överskrider gränsvärdena:

Några av resultaten:

  • Flest antal fiberbankar, 34 stycken, har påträffats i Västernorrlands län.
  • Högst halter av dioxiner och furaner uppmättes i Gävleborgs län.
  • Högst halter av HCB och HCH uppmättes i Gävleborgs- och Jämtland län.
  • Högst halter av DDT och dess nedbrytningsprodukter finns i Västerbottens-, Norrbottens och Gävleborgs län.
  • Högst halter av metylkvicksilver uppmättes i Västerbottens län.
  • Översedimentering av fiberbankar med nya, renare sediment har konstaterats men i flertalet fall är det inte så.

Sammantaget har kartläggningarna ökat kunskapen om fibersedimenten i Norrland och deras innehåll av miljöföroreningar, samt hur de riskerar att spridas till omgivande miljöer. Informationen från inventeringen har använts i en ny riskklassificering som har utvecklats av Länsstyrelsen i Västernorrlands län i samarbete med konsultföretaget Golder Associates.

– Kunskapen om hur fibrer spridits och avlagrats har ökat, liksom de praktiska erfaren­heterna av att arbeta i vattenområden med olika karaktär, berättar Johan Norrlin, projektledare på SGU.

Kartläggningen av de fiberrika sedimenten i Norrland är ett samarbete mellan SGU och länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg efter en särskild finansiering från Havs- och Vattenmyndigheten.

– Resultaten kommer att fungera som ett underlag för länsstyrelsernas vidare prioriteringar och planering av eventuella åtgärder för förorenade och fiberhaltiga sediment, säger Lijana Gottby, samordnare för länsstyrelserna och SGU.

Ladda ner rapporten här (38 MB, pdf)

Läs mer om SGUs arbete med fiberbankar

Läs rapport om kartläggning av fiberbankar i Västernorrlands län från 2014, del 1 (50 MB, pdf)

Läs rapport om kartläggning av fiberbankar i Västernorrlands län från 2014, del 2 (53 MB, pdf)

Läs broschyren "Fiberbankar i Norrland" (nytt fönster) 

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn

Kontaktpersoner

  • Lijana Gottby

    Telefon: 018-179016018-179016
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Mark och grundvatten - Renare mark och vatten
    Skicka e-post

  • Lovisa Zillén Snowball

    Telefon: 018-179033018-179033
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Samhällsplanering - Samhällsplanering marin miljö
    Skicka e-post