Mjällåns dalgång – trolska raviner och hisnande nipor

När inlandsisen smälte bort forsade här ett förstadium till Ångermanälven fram, ett betydligt kraftigare vattenflöde än det som idag är den stilla Mjällån. De forna vattenmassorna gjorde att enorma mängder sediment avsattes i området. Vattnet har med tiden eroderat 50 meter ner genom sedimenten och skapat en dramatisk natur med branta nipor, knivskarpa ryggar och platåer i olika höjdnivåer.I

Isälvar och vanliga älvar

I botten av dalgången finns en isälvsavlagring med grovt sediment som överlagras av finkorniga postglaciala sediment. När landet har höjt sig så mycket att dalgången stod ovanför havsytan påbörjades de postglaciala vattendragens erosion. Material som eroderades vid ett ställe transporterades och avsattes senare nedströms.

Först eroderades det översta, finkorniga, materialet och allteftersom älven skar sig ner i grövre material fördes detta med vattenströmmen och avsattes längre ner längs älven.

Den postglaciala lagerföljden blir då den omvända, jämfört med en isälvsavlagring, med det finkorniga materialet längst ner och grövre mot ytan.

I Mjällåns dalgång finns hela denna lagerföljd bevarad: från de grova isälvssedimenten i botten, överlagrade av glaciala och postglaciala finkorniga sediment och på ytan sandiga älvsediment.

Västernorrlands högsta vattenfall

På västra sidan av dalgången finns Västernorrlands högsta vattenfall, det 90 meter höga Västanåfallet.

I sin nedre del har ån ett meandrande lopp som ger vattendraget ytterligare en dimension med gamla älvfåror och system av raviner. Landskapsformerna här är ovanligt välutvecklade och mycket typiska för en norrländsk dalgång.

Här ser du de geologiska processerna "live"

Erosionsprocesserna pågår än idag och tack vare det blottläggs jordlagren och därmed hela den kvartärgeologiska utvecklingen sedan senaste istiden. Mjällåns dalgång är därför en tacksam plats att studera geomorfologiska förlopp, jordlager och deras historia.