9. Nordkroken

Vid Nordkroken finns en långgrund badplats med vacker utsikt över Vänern och det västgötska platåberget Halleberg. Bland geologer är platsen mer känd för den märkvärdigt plana berggrundsytan som berättar en mycket spännande historia.

Det subkambriska peneplanet

Denna flacka urbergsyta utgör en mycket välbevarad markyta som kallas för det subkambriska peneplanet. Begreppet subkambriska peneplanet härleds till att det bildas före kambrisk tid, alltså för mer än 500 miljoner år sedan, och ordet peneplan betyder nästan plan. Om berggrunden någonstans varit ovanligt motståndskraftig kan små urbergsrester sticka upp, ett så kallat restberg som till exempel Blå Jungfrun.

Det exklusiva med Nordkroken är inte bara att bergytan där är särskilt platt, utan där har man också bevis för att peneplanet bildats före kambrisk tid. Detta genom att de sedimentära bergarterna som bygger upp Halleberg, liksom de andra Västgötska platåbergen, bildats under och efter kambrium och att dessa bergarter täcker peneplanet.

Hur kan berg bli så platt?

Själva utformningen av peneplanet, som en gång i tiden bildade ett mycket vidsträckt slättområde, beror på att de plattektoniska processer som skapar rörelser i jordskorpan var mycket obetydliga i detta område under lång tid, kanske i 100 miljoner år. Under denna period dominerade vittringsprocesserna vilket resulterade i den helt flacka vidsträckta erosionsytan. Vid nednötning av berg sker, genom geofysiska processer, en kompenserande höjning av jordskorpan. Om vittringen sker långsamt och under mycket lång tid, säg 100 miljoner år, så kan den kompenserande höjningen upphöra och berget bilda en nästan totalt plan yta nära havsytans nivå. En annan viktigt komponent till att vittring gett upphov till en vidsträckt peneplanyta är att det vid bildningen ännu inte fanns något skyddande vegetationslager, på land fanns vid den här tiden i princip inget liv alls.

Hur har en 600 miljoner år gammal markyta kunnat bevaras?

Orsaken till att det subkambriska peneplanet bevarats till våra dagar är att det blev täckt av havssediment strax efter det att det bildades. Dessa sediment har gett upphov till de bergarter som under årsmiljonerna legat som ett skydd över peneplanytan. Där dessa sediment försvann kom erosionen åt att bryta ner peneplanytan. Vid Halleberg har det skyddande täcket existerat till helt "nyligen" och därför har den mer än 500 miljoner år gamla markytan blivit så väl bevarad.

Idag utvecklas inga peneplanytor och det är det är det som gör det så spännande. Att det funnits processer som omdanat världen och vars spår, trots att det var för 500 miljoner år sedan, fortfarande är så tydliga. Det blir nästan lite astronomiskt. Minnen från en annan tid då jorden nästan var en annan planet.

Vår äldsta landskapstyp

När det begav sig var peneplanytan mycket vidsträckt, förmodligen täckte den nästan hela Skandinavien och Finland. I senare geologiska tider har det gamla slättlandskapet på en del ställen brutits sönder av förkastningar, eller så har förnyad erosion frilagt peneplanytan och fortsatt skära ut nya dalar och slätter. I sådana områden är det kanske bara topparna som återstår som erosionsrester av det gamla peneplanet. Nu finns bara mindre områden där täckande och därmed skyddande sedimentbergarter legat kvar långt fram i tiden. Idag utgör peneplanet underlaget för slättlandskapen inom stora delar av mellersta och östra Sverige. Men bara på ett fåtal platser är det så extremt platt, välblottat och sevärt som vid Nordkroken.