I slutet av 1910-talet fanns nästan 500 gruvor i Sverige som producerade knappt 8 miljoner ton malm. För bara 50 år sedan fanns det omkring 100 gruvor i Sverige som producerade ungefär 20 miljoner ton malm. 2018 produceras det 81,2 miljoner ton från 14 gruvor. Därav var 35,8 miljoner ton järnmalm och 45,4 miljoner ton icke järnmalm.

Sveriges mineraltillgångar och mineralreserver ligger till största delen inom de tre malmdistrikten Norrbotten, Skelleftefältet och Bergslagen. Utöver dessa områden finns det även tillgångar i övriga Norrland, Småland och Dalsland.

Malmproduktionen blev 2018 den högsta någonsin. Den steg med 4 procent till 81,2 miljoner ton. Det är något mer än tidigare toppnotering 2014 då produktionen låg på 80,8 miljoner ton. Sedan nedgången 2015 har produktionen ökat med 12 procent.

I diagrammet nedan syns en kontinuerlig ökning av malmproduktionen från 1900-talet fram till oljekriserna i mitten av 1970-talet. Därefter föll den totala produktionen efter omfattande gruvnedläggning. Efter bottennoteringen 1982 kom produktionen att öka oavbrutet med undantag för vid finanskrisen 2009. Den därpå kraftiga produktionsökningen med nästan en fördubbling kommer främst från Bolidens Aitik-gruva men ökningar har även skett i LKABs och andras gruvor.

Antalet metallgruvor har sedan 2017 ökat från 13 till 14 då gruvan i Kaunisvaaara (Pajala) i Norrbottens län åter har öppnats efter tre års stängning. Utöver dessa gruvor finns Svartliden som idag inte har någon gruvbrytning utan enbart anrikar importerat guldkoncentrat.

En fullständig bild över malmproduktionen i Sverige och omvärlden finns i SGUs publikation Bergverksstatistik:

Bergverksstatistik 2018

Gruvor och malmproduktion 1900-2018

Malmproduktionen i Sverige åren 1900–2018.

Produktiviteten

Den långa trenden för produktiviteten, det vill säga produktion per anställd, av basmetaller har från 2005 och framåt varit sjunkande. Åren 2015–2017 vände dock trenden och mängden producerad basmetall per sysselsatt ökade, för att under 2018 återgå till den tidigare långa trenden. Den troliga orsaken till minskad mängd basmetall är lägre metallhalter i malmerna.

Räknat på järnmalm och icke-järnmalm har produktiviteten under 1900-talets andra hälft ökat kraftigt. Störst var ökningen från 1980 fram till 2000-talets början. Sämre prisutveckling på gruvnäringens produkter var ett incitament till produktivitetsfrämjande investeringar.

Från början av 2000-talet och framåt har efterfrågan på metaller ökat i världen. Detta har inneburit högre metallpriser och en kraftig ökning av produktionen. I detta läge har produktivitetsökningen avtagit. I Sverige har mängden järnmalm per anställd varit ungefär densamma sedan 2004. För icke-järnmalm skedde en märklig utveckling 2008–2014 med kraftigt ökad produktivitet som sedan föll tillbaka till samma nivå som utgångsvärdet. Det kan ha sin orsak i Aitikgruvans produktionsökning.

Gruvnäringens ekonomi

Sedan bottennoteringen 2015 har omsättningen för den svenska gruvnäringen ökat med nästan 10 procent. Ökningen från 2017 till 2018 var 5 procent. Omsättningen 2018 blev den största sedan 2012 och uppgick till 58 miljarder kronor. Under de senaste tio åren har omsättningen som mest varit 69 miljarder kronor vilket var 2011. Omsättningsökningen de senaste åren består främst i ökade intäkter. Kostnaderna är i stort sett detsamma. Den totala vinsten för näringen under 2018 ökade med 7 procent jämfört med 2017 och blev drygt 10 miljarder kronor. Utdelningen var den högsta sedan 2012 och hamnade 2018 på 4,7 miljarder kronor. De sämsta åren var finanskrisen 2009 med en omsättning på under 20 miljarder kronor, och krisåren 2014–2016 även då med en omsättning kring 20 miljarder kronor. Gruvnäringen som helhet gick med förlust 2014 och 2015. Förlusten berodde till största delen på konkurserna i de nystartade gruvorna i Dannemora och Tapuli (Pajala). I dessa beräkningar är enbart själva gruvdriften och anrikningen medräknade, ej metall- och stålverk.

Gruvnäringens ekonomi 2018

Gruvnäringens omsättning 2008–2018 med viktiga resultatposter. I posten "skatter m.m." ingår företagsskatt, löneskatt och sociala avgifter.

Sysselsättning

Sedan 60-talet har antalet sysselsatta sjunkit, från toppnotering runt 16 000 personer till 4 000 i början av 2000-talet.
Antalet sysselsatta personer 2018 ökade med 5 procent jämfört med 2017 till cirka 7 000 personer, varav 17 procent var kvinnor.