Bild på SGU:s personal när de genomför karteringsarbete vid Höga Kusten i Västernorrland en solig vårdag.

Foto: Martiya Sadeghi

Kartläggning i Västernorrland

Kartläggningen av innovationskritiska metaller och mineral i Västernorrland ingår i SGU:s långtidsplan för perioden 2021–2027. Den innefattar systematisk kartering av energi-, batteri- och innovationskritiska metaller och mineral.

Huvudsyftet är att genom riktade insatser uppdatera de geologiska, geofysiska och geokemiska underlagen med nya data, och att ge kunskap om relevanta mineraliseringar av litium, tenn, volfram, niob, och tantal, liksom omvandlingar, strukturer och kemin i berggrunden.

Projektarbetet startade i maj 2021 och ska slutföras 2027. Insamlade geologiska, litogeokemiska och geofysiska data tillgängliggörs löpande i SGU:s databaser. Resultaten kommer även att sammanfattas i en SGU-rapport med en ny syntes av berggrunden i Västernorrland.

Utöver den regionala berggrundskarteringen i Västernorrland, så utförs detaljerad kartläggning för uppdatering av geologisk information och mineraliseringar inom fem valda områden, baserat på eventuell potential för mineralisering av litium, niob, tantal, guld, koppar och kobolt.

Karteringsperioden för Kramfors-, Järkvissle- och Räggenområdena var 2021–2023, för området Orrvik pågår den 2024–2025 och Sollefteåområdet är planerad 2025–2027. En delrapport från projektet publicerades 2022.

Berggrundsgeologisk undersökning avseende kritiska metaller och mineral, Västernorrland

diatexistisk migmatit_Martiya Sadeghi SGU.png

Exempel på vanligt förekommande diatexitisk migmatit i karteringsområdet. (N 6981158, E 641192).

Foto: Martiya Sadeghi/SGU

Tusentals nya mätningar och prover

Sedan kartläggningen påbörjades 2021 har SGU gjort omkring 2000 hällobservationer och samlat in hundratals prover för olika analyser. Vi har bland annat samlat in 493 prover för analys av bergartskemisk sammansättning. Dessutom har 15 prover tagits för åldersbestämning av bergarter, där resultaten av åldersbestämningarna kommer att publiceras under 2025.

SGU har också tagit prover och genomfört flygmätningar för att samla in en stor mängd geofysiska grunddata. Genom flygmätningar över ett cirka 5000 kvadratkilometer stort område har myndigheten samlat in information om jordens magnetfältsstyrka, markens elektriska ledningsförmåga och gammastrålning, vilket visar halterna av kalium, uran och torium i marken.

Totalt har 573 nya bergartsprover tagits för petrofysisk analys, 468 markmätningar av gammastrålning har genomförts och tyngdkraftsmätningar har gjorts på 2970 platser. Detta kan jämföras med de 235 petrofysiska analyser, 65 gammastrålningsmätningar och 1695 tyngdkraftsmätningar som fanns inom hela projektområdet före 2021.

Nya resultat från nedlagda gruvor

Ett exempel på en plats som undersökts i Västernorrland är den nedlagda gruvan som kallas Bolagsgruvan, eller Förnätra gruva. Nya litogeokemiska provresultat från varp visar höga värden av koppar, silver, selen och anomala värden av nickel, rhenium, liksom förhöjd halt av kobolt och palladium. Magnetkis, pyrit och kopparkis utgör malmbildande mineral jämte tidigare känd pentlandit. Kopparhalten på proven uppgår till 0,4–1 procent för de två provpunkterna på Nätraberget.

BolagsgruvanSGU.png

Östra gruvschaktet vid Bolagsgruvan.

Foto: Hugo Hedin Baastrup/SGU.

Värdefullt för SGU och andra

Genom projektet får SGU ett stort och viktigt tillskott av nya, moderna grunddata. I nyckelområdet vid Järkvissle har ovan nämnda regionala flyggeofysiska data och tyngdkraftdata använts tillsammans med äldre slingramdata (som också kan användas för att beräkna markens elektriska ledningsförmåga) för metoduveckling inom geofysisk 3D-modellering. Regionala geologiska, geofysiska och geokemiska data från projektområdet används också inom utvecklingen av ett verktyg för predictive mapping (machine learning), som utvecklas parallellt inom EU-projekt EIS där SGU är med​.

Läs mer om EIS här

Spodumen (Litiumaluminiumsilikat) förande pegmatit från Järkvissleområdet (N 6968408, E 583503), Foto Martiya Sadeghi, SGU.png

Spodumenförande (Litiumaluminiumsilikat) pegmatit från Järkvissleområdet.

Foto Martiya Sadeghi/SGU

Senast granskad 2025-01-30