
Foto: Pauline Jeanneret
Kartläggning av grafit i Bergslagen och västra Hälsingland
Efterfrågan på naturlig grafit ökar i EU. Det är därför viktigt att identifiera grafitförekomster av hög kvalitet. Den bästa kända flakgrafitfyndigheten i Sverige finns i Woxnagruvan utanför Edsbyn i Gävleborgs län, och i detta projekt läggs fokus på att ta fram ett underlag som kan användas till att förstå vilka faktorer som medverkat till att kvaliteten är så hög.
Sveriges geologiska undersöknings kartläggningsarbete i området runt Edsbyn, och på olika platser i Bergslagen, består i att undersöka ett antal grafitförekomster i olika geologiska miljöer och jämföra deras kvalitet och bildningsbetingelser. Projektet startade 2024 och syftet är att få kunskap som kan bidra till framgångsrik prospektering efter fler högkvalitativa grafitfyndigheter.
Hög metamorfosgrad är en tänkbar faktor som bidrar till att få en bra grafitfyndighet. Därför är det avgörande att bättre förstå grafitens beteende under metamorfa processer. Metamorfa undersökningar har gjorts i regionen, men här krävs mer lokalt arbete med modernare metoder, och en provtagning som är fokuserad på den aktuella problemställningen.
Vi behöver också få svar på vilken roll som deformationen har spelat för koncentrationen av grafit:
- Är grafit mer koncentrerad i större strukturer?
- Hur påverkar fluid-bergartsinteraktion relaterad till dessa strukturer kvaliteten på grafit?
Det övergripande syftet med projektet är därför att bättre definiera den strukturella och metamorfa utvecklingen över tiden av grafitfyndigheterna och den omgivande berggrunden i Edsbynsområdet och likaså i Bergslagen, där tre andra intresseområden har identifierats: Norberg, Skällsta och Garpa och Västerby gruvor.
Karta över de planerade undersökningsområdena i projektet.
Därför undersöker vi här
De aktuella områdena ses som särskilt intressanta på grund av historisk brytning av grafit men också för att de flesta av dem är föremål för pågående prospektering. De utvalda grafitfyndigheterna tillhör olika litotektoniska enheter och kan associeras med olika geologisk bakgrund. Genom att jämföra litologiska egenskaper, åldrar, metamorfosgrad och deformationsregimer som den omgivande berggrunden har inom dessa olika områden, och jämföra detta med grafitkristalliniteten, kan vi bättre förstå vad som krävs för att hitta grafitfyndigheter i världsklass.
Grafitrik yta i migmatitisk granat-biotit-sillimanit-cordieritgnejs från grafitfyndigheten Kringeltjärn i Edsbynområdet.
Foto: Pauline Jeanneret
Senast granskad 2025-02-20