Kartläggning av flera mineral i Gävleborgs län

Projektet ska visa de geologiska processer som bidrar till malmbildning. Det gör vi genom att undersöka bland annat olika omvandlingar, mineraliseringar, den strukturella och stratigrafiska kopplingen, och berggrundens strukturella uppbyggnad och utveckling. Vi använder oss också av 3D-modellering för att visa hur mineraliseringar och den omgivande berggrunden är uppbyggd.

Undersökningen bedrivs i fyra separata delprojekt som vart och ett har sina speciella förutsättningar och möjligheter.

Undersökning av Enåsenfältets sulfidfyndigheter

I Enåsens guld-koppargruva, som var i drift mellan 1984 och 1991, är malmmineralen disseminerad i kvarts-sillimanitgnejs. Förekomsten har klassificerats av SGU som riksintresse för guld.

Sydost om Enåsens guld-koppargruva finns en zon med fyndigheter i det som brukar benämnas som Enåsenfältet:

Fyndighet	Ämne
Flomyra	Koppar och guld
Enåsgruvan	Koppar och silver
Ramsjögruvan, Nymyran och Felberget	Järnsulfid
Långtjärnen	Zink

Norr om Enåsen finns också Malsjöbodarna som är en koppar- och järnsulfidförekomst.

Mineraliserade prover från häll, varp och borrkärnor från samtliga fyndigheter i området analyseras. Kring Enåsens guld-koppargruva finns rikligt med borrhål och ett stort antal kemiska analyser är utförda. Över den uppborrade delen av Enåsen görs en 3D-modell med stöd av geofysiska data. Arbetet påbörjades 2021.

Rapport med beskrivning av bakgrund och sammanfattning av första årets fältarbete

Bildningssätt för Los koppar-koboltmineraliseringar

Los koboltgruva var i drift under drygt 30 år i mitten av 1700-talet. Malmen uppträder delvis i en upp till 30 centimeter bred sprickzon i metabasalt och kan följas åtminstone cirka 90 meter.

I Losområdet finns flera gruvfält och 43 mineraliseringar av sex olika typer är kända:

Fyndighet	Ämne
Losfältet och Ställstensbergets koppargruvor	Koppar
Los koboltgruvor	Koppar, kobolt, vismut, nickel och arsenik
Nätsjögruvorna	Koppar, bly, zink, silver och guld
Losfältet	Koppar, nickel och kobolt
Risbergets gruvor	Järnsulfid
Dåasgruvefältet, Risbergets gruvor och Björkbergs gruvor	Järnoxid

De aktiviteter som planerats är att ta mineraliserade prover från häll, varp och borrkärnor från fyndigheter i området och karakterisera dessa bättre, genom bland annat petrografi, litogeokemisk analys och isotopanalys. Malmmineralogiska observationer och data från historiska prov från Losgruvorna ska också insamlas. Strukturgeologiska undersökningar och geofysiska mätningar genomförs för att tillsammans med borrhålsdata möjliggöra 3D-modellering i valda områden. Det här arbetet påbörjades 2022.

Rapport med beskrivning av bakgrund och sammanfattning av första årets fältarbete

Undersökning av Hamrångegruppens sulfidfyndigheter

I Hamrångeområdet, som har en välbevarad vulkanosedimentär berggrund, finns det 47 kända mineraliseringar. Dessa inkluderar sulfid-koppar (± arsenik, guld, silver, bly, zink, molybden och järn), liksom guld, järnoxid (± arsenik, guld, silver, koppar, zink och bly) och pegmatit som innehåller litium, tantal och niob. För 17 av dessa finns partiella kemanalyser i mineralresursdatabasen.

Ett flertal av områdets sulfid-, ädelmetall- och järnförekomster undersöks för innehåll av eventuella innovationskritiska ämnen i prover från häll, varp och borrkärnor. Om det skulle finnas förhöjda halter av sådana ämnen så kan det föranleda fördjupade mineralogiska och kemiska undersökningar.

Undersökningstillstånd finns för litium (Tasman metals AB), och för litium och tantal (Leading Edge Materials). I detta projekt görs inga undersökningar av denna mineraliseringstyp. Det finns över 30 borrhål koncentrerade till ett cirka 1 kvadratkilometer stort område kring ädelmetall-sulfidförekomsten Rörmyran. Här finns goda förutsättningar för att göra en 3D-modell. Geofysiska profilmätningar, petrofysikprovtagning och modellering genomförs. Det här arbetet påbörjades 2023.

Malmpotential för Grängsbo zink-kopparmineralisering

I Grängsboområdet finns nio sulfidmineraliseringar med koppar, zink och guld i tektonisk breccia. Det finns resultat från 1980-talet från berggrundskartering, markmätning av magnetfält och slingram och från fyra borrningar. Den föreslagna strukturen är en överstjälpt synform, mineraliseringen går inte djupare än veckomböjningen. Själva omböjningszonen är dock inte genomborrad, men dess utgående är tolkat från slingramdata.

Mineraliseringen var tidigare tolkad som en stratiform komplexmineralisering i sedimentär miljö men efter borrinsatsen tolkade man om den till en tektoniskt bunden breccia-mineralisering. I det innevarande projektet kommer vi att testa och utvärdera den befintliga modellen genom strukturgeologisk undersökning, borrkärnekartering och geofysiska mätningar. Petrofysikprover tas som stöd för geofysisk och geologisk 3D-modellering. Kunskapen om mineraliseringen utökas genom mikroskopundersökning och kemiska analyser av mineraliserade prover från häll, varp och borrkärnor. Om det skulle finnas förhöjda halter av innovationskritiska grundämnen (till exempel indium, gallium eller germanium) så kan det föranleda fördjupade mineralogiska och kemiska undersökningar. Det här arbetet påbörjades 2024.