
Alunskifferblottning vid Abbåsån i Myrviken.
Foto: Anna Ladenberger, SGU.
Kartläggning av kemiska egenskaper hos alunskiffer
SGU kartlägger möjligheterna för utvinning av innovationskritiska metaller och mineral i Sverige. SGU genomför därför regional provtagning av alunskifferförekomster för att bidra till bättre kunskap om alunskiffer, både med hänsyn till mineralutvinning och miljörisker.
För närvarande finns kemiska data av alunskiffer från borrkärnor och prospekteringsföretag i SGU:s litogeokemiska databas, men ett bredare geografiskt sammanhang saknas. Dessutom är analysresultat från externa aktörer ofta föråldrade och innehåller inte sällan grundämnen som idag klassificeras som kritiska råvaror.
Målet med kartläggningen
Målet med detta kartläggningsprojekt är att bygga upp kunskap om den kemiska sammansättningen i paleozoisk alunskiffer. Förutom provtagning för analys av kemisk sammansättning ska utvalda prover genomgå mineralogisk beskrivning med lämpliga metoder som XRD eller mikrosond. Beskrivning av skifferförekomster i fält ingår också.
Den regionala kartläggningen av de kemiska egenskaperna hos alunskiffer ska bidra till ökad kunskap om alunskifferförekomster vid markytan och deras kemiska sammansättning, vilket kan påverka både grundvattnets och åkermarkens kvalitet. Den kan även visa regioner där alunskiffer skulle kunna utvinnas för att extrahera kritiska råvaror, som till exempel vanadin, molybden och sällsynta jordartsmetaller. Den kända kemiska karaktären hos alunskiffer är också viktig vid anläggning av olika typer av infrastruktur, som järnväg eller tunnel.
Två huvudområden med alunskiffer
De största och mest välkända förekomsterna/lokalerna med alunskiffer finns i två huvudområden: enheter med paleozoiska plattformsediment i södra Sverige (Skåne, Närke, Östergötland, Västergötland och Öland) samt i mellersta till norra Sverige (Norrland) längs med kanten av Kaledonidernas fjällkedja (autokton), från Dalarna, genom Jämtland, Västerbotten till Norrbotten. Alunskiffer i olika grad av bevarandestatus återfinns i tektoniska fönster inom fjällkedjan.
I 2024 påbörjades översiktlig provtagning i Jämtland och denna fortsätter under 2025 i norra Jämtland, Västerbotten och södra Sverige. Kompletterande kemiska analyser görs också på utvalda borrkärnor från SGU:s borrkärnarkiv i Malå. Befintlig information och data sammanställs med nya data i SGU:s litogeokemiska databas. Fysiskt provmaterial arkiveras och utgör referensmaterial för databaslagd information samt tjänar för framtida utökade analyser och forskning.
Alunskifferraviner vid Hårkan i Jämtland.
Foto: Anna Ladenberger, SGU.
Senast granskad 2025-03-20