Foto: Alchemist-hp (www.pse-mendelejew.de) (CC BY-NC-ND 3.0)
Kritiska material
Vårt samhälle har ett stort behov av metaller och mineral. I Europa konsumerar vi ungefär en fjärdedel av världens råmaterial, men producerar endast tre procent. Vi är till stor del beroende av import.
EU har listat 27 material som bedöms som kritiska för vårt samhälle och för välfärden. De kritiska materialen väljs ut efter två viktiga kriterier: ekonomisk betydelse och tillgång. Ett exempel är kobolt som har en stor ekonomisk betydelse, men ingen betydande produktion inom EU. Importberoendet är stort och med osäker tillgång på grund av bland annat politiska osäkerheter så bedöms kobolt som kritiskt. De material som EU bedömer som kritiska är: antimon, baryt, beryllium, borater, kobolt, koks, flusspat, fosfatmineral, fosfor, gallium, germanium, grafit, hafnium, helium, indium, magnesium, naturgummi, niob, platinagruppens metaller (PGE), lätta sällsynta jordartsmetaller (LREE), tunga sällsynta jordartsmetaller (HREE), tantal, skandium, kisel (silicon metal), vanadin, vismut och volfram.
EU-kommissionens lista över kritiska material. Av de 78 kandidatmaterialen bedöms 27 som kritiska.
Världens fördelning av tillgångar på kritiska material. Bild från EU-kommissionen.
En stor del av produktionen av de kritiska materialen sker utanför EU. Det finns däremot en betydande mängd fyndigheter av kritiska material inom EU, bland annat i Sverige. I Sverige har vi kända fyndigheter av bland annat antimon, flusspat, fosfatmineral, grafit, kobolt, PGE, REE, och volfram. Läs mer om de kritiska materialen genom underlänkarna på denna sida (fylls på med tiden) eller via:
EU kommissionens hemsida om kritiska material
Utvinnings- och återvinningspotential för svenska metall- och mineraltillgångar (SGU rapport, 2014)
Europas tillgångar på kritiska material. Sverige står för en mängd fyndigheter. Bild från EuroGeoSurveys.