För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Trender för klorid

Fakta om klorid i grundvatten

Klorid (Cl-) förekommer naturligt i svenska grundvatten. Vanligtvis är halterna av klorid låga men högre halter kan förväntas i kustnära lägen, i vissa bergarter och i områden med relikt saltvatten från den senaste istiden (det vill säga områden under den så kallade marina gränsen).

Klorid tillförs även marken naturligt via havssalter. Dels lösta i nederbörden, dels som partiklar. I vindutsatta lägen längs västkusten kan detta resultera i höga kloridhalter i grundvattnet. I havsstrandnära områden förekommer inträngning av nutida havsvatten i djupborrade brunnar nära strandkanten. Problem med saltvatteninträngning (relikt såväl som nutida) kan förvärras vid stora grundvattenuttag i bergborrade brunnar och i jordgrundvatten med dålig vatten­omsättning.

Grundvattnet i städer innehåller ofta höga kloridhalter då användningen av salt (främst natriumklorid) är stor i bebyggda områden, men även på landsbygden kan den mänskliga tillförseln vara betydande. Förhöjda kloridhalter kan komma från lokala föroreningskällor, som till exempel vägsaltning, djurhållning, avlopp eller lakvatten från deponier.

Mer information om klorid finns att läsa under Mer på vår webbplats och Andra webbplatser.

Trender i grundvatten

För perioden 1996–2018 finns trendberäkningar för kloridhalt för 305 provtagnings-platser för vilka 38 % (116 st.) saknar signifikant trend, 34 % (104 st.) har en minskande trend och 28 % (85 st.) har en ökande trend. Två kustnära provtagningsplatser med ökande trend har medelvärdeskoncentrationer som överskrider det nationella riktvärdet för god kemisk grundvattenstatus som är fastställt till 100 mg Cl-/l. Dessa provtagningsplatser är belägna i Västra Götalands län.

För perioden 2009–2018 finns trendberäkningar för 950 provtagningsplatser för vilka över hälften (52 %) saknar signifikant trend och 19 % (183 st.) har en minskande trend. Tvåhundrasjuttioen (29 %) belägna i Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt.

Fjorton provtagningsplatser, varav fem har en ökande trend och nio saknar signifikant trend, har en medelvärdeskoncentration som överskrider det nationella riktvärdet under perioden 2009–2018. Provtagningsplatserna, som är belägna över hela Sverige från Norrbotten i norr till Skåne i söder, befinner sig under den marina gränsen och/eller är kustnära. Ursprunget till de höga kloridhalterna kan alltså vara såväl antropogen som naturlig. I områden ovanför den marina gränsen, är en ökande trend vanligen orsakad av antropogena tillskott som till exempel från vägsaltning eller avlopp.

Fördelning av trender för kadmium under perioden 2009–2018.

Fördelning av trender för kadmium under perioden 2009–2018.

Senast granskad 2020-11-12

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn