För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Det menas med fyllnadsgrad

Fyllnadsgrad används av SGU för att beskriva grundvattennivån i förhållande till samtliga tidigare uppmätta eller beräknade nivåer, oavsett tid på året.

Vid SGUs redovisning av fyllnadsgrad delas nivåerna in i sju klasser från extremt låg till extremt hög. Fyllnadsgraden är alltså extremt låg när den aktuella nivån är nära eller lika med det hittills lägsta registrerade nivån (oavsett årstid) och vice versa för extremt hög fyllnadsgrad.

I vissa diagram redovisas istället fyllnadsgraden som percentiltal där noll indikerar att nivån är lika låg som den hittills lägsta registrerade och 100 när den är lika med den högsta registrerade nivån. Percentiltalet anger att en viss procentandel av observationerna ligger under percentilen i fråga. Till exempel innebär 10-percentilen att 10 procent av observationerna lägre än 10-percentilen. Följaktligen är 90 procent av observationerna högre än 10-percentilen. Ett vanligt exempel är medianvärdet, som är lika med 50-percentilen, vilket innebär att 50 procent av observationerna är lägre än 50-percentilen.

I figuren nedan visas ett exempel med samtliga beräknade grundvattennivåer mellan 1961 och 2019 för en av SGUs nivåstationer i Motala (60_46). Som synes är det vanligare att grundvattennivån är på vissa djup under markytan än andra. Till höger visas skalan för percentiltal för dessa observationer. Till exempel kan man konstatera att 5-percentilen är vid -2,2 m och 20-percentilen är vid -1,15 m. Att använda percentiler är ofta ett praktiskt sätt att beskriva hur en observation förhåller sig till andra observationer, speciellt om observationerna inte jämnt fördelade vilket ofta är fallet med grundvattennivåer så som i exemplet nedan. I figuren visas också SGU:s indelning av fyllnadsgrad med sju klasser från extremt låg till extremt hög enligt bestämda intervall för percentiltal. I just detta fall skulle exempelvis en nivå på -1,0 m klassas som en låg fyllnadsgrad medan -0,7 m skulle klassas som normal.

Eftersom fyllnadsgraden endast jämför nuvarande grundvattennivå med tidigare observationer är det inte desamma som grundvattenmagasinets totala vatteninnehåll. Exempelvis kan fyllnadsgraden vara extremt låg eller noll vid en tidpunkt utan att grundvattenmagasinet i fråga är tomt eller att det inte går att ta ut mer vatten. Dock är en låg fyllnadsgrad en tydlig signal om att magasinet inte innehåller lika mycket vatten som det brukar vilket kan vara viktigt vid riskbedömning.

Diagram förhållande fyllnadsgrad.png

Figuren visar två fiktiva grundvattenmagasin. I det lilla magasinet i morän (till vänster) är det relativt stor skillnad på högsta och lägsta registrerade grundvattennivå. När fyllnadsgraden är noll, det vill säga vid lägsta registrerade grundvattennivå, finns det dock en del vatten kvar i magasinet. I det stora magasinet i grus (till höger) varierar grundvattennivån relativt lite. I detta fall är det mycket vatten kvar i magasinet vid fyllnadsgrad noll. I praktiken är det inte möjligt, annat än undantagsvis, att redovisa grundvattenmagasinens totala vatteninnehåll eftersom det kräver mycket omfattande platsspecifika undersökningar av magasinens egenskaper och storlek.

Senast granskad 2020-12-10