Markanvändning

LÄRARHANDLEDNING

Övningen ”Markanvändning” består av flera olika delar.

Kom igång
Kom igång är ett snabb sätt att starta upp lektionen och få igång eleverna. Diskussionsfrågorna ska väcka elevernas tankar och inspirera eleverna att söka svar i de länkar som finns i övningen. Det finns länkar både till SGUs webbplats men också till externa källor som belyser övningens innehåll.

Geologen berättar
Geologen berättar kan fungera som ett stöd för studie- och yrkesvägledning och ger en koppling till verklighet och arbetsliv med ett geologiskt perspektiv.

Uppgift
I uppgiften får eleverna genomföra en debatt som belyser de olika intressenter som kan finnas i nyttjandet av naturresurser. Uppgiften kan med fördel anpassas efter den eller de kurser som eleverna arbetar i genom att kopplas till centralt innehåll och kunskapskrav.

Gräv djupare
Till uppgiften finns även en fördjupning. Fördjupningen är tänkt att vara utmanande för eleverna samtidigt som den är formbar för dig som lärare. Beroende på vilken kurs du undervisar i, eller hur du tillsammans med kollegor arbetar integrerat över flera ämnen, kan elevernas arbete styras mot centralt innehåll och kunskapskrav.

Exit ticket
Som avslutning får eleverna lämna en lapp där de skriver svar på en eller flera frågor. Exit ticket ger läraren en bild av vad eleverna har fått ut av lektionen och kan användas som stöd för att planera inför nästa lektion. Elevernas svar kan också användas för vidare diskussion i klassen, som en metod för att synliggöra lärande. Metoden kan också genomföras digitalt med appar som Socrative, Mentimeter och Twitter.

Studie- och yrkesvägledning
En central del i materialet är kopplingen till studie- och yrkesvägledning som visar på konkreta exempel från studie- och yrkesliv. Det gör att studie- och yrkesvägledare och pedagoger kan arbeta tillsammans på ett enkelt sätt

Kursplaner för grundskolan 7-9 och gymnasieskolan

Till övningen följer utdrag ur kursplaner för ämnen både för grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan (se nedan). Vi har valt delar ur kursplaner, både centralt innehåll och kunskapskrav, som vi anser tangerar innehållet i övningen. I sammanställningen över kunskapskrav är värdeord som anger skillnad mellan E-C-A raderade, t.ex. översiktligt, utförligt, utförligt och nyanserat.

Kursplaner för grundskolan i årskurs 7-9

Kurs: Samhällskunskap

Centralt innehåll

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Kunskapskrav

  • Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv.

Kurs: Geografi

Centralt innehåll

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

  • På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Kunskapskrav

  • Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Kurs: Biologi

Centralt innehåll

Natur och samhälle

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Kunskapskrav

  • Dessutom för eleven underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

Kursplaner för gymnasiet

Kurser: Naturkunskap 1a1, 50 p, Kurskod: NAKNAK01a1, Naturkunskap 1b, 100 p, Kurskod: NAKNAK01b

Centralt innehåll

  • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Kunskapskrav

  • Eleven kan diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger argument för dessa.
  • Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger argument för dessa.

Kurs: Geografi 1, 100 p, kurskod: GEOGEO01

Centralt innehåll

  • Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling, resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och hållbar utveckling.

Kunskapskrav

  • Eleven redogör för samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Eleven gör en analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling.
  • Eleven diskuterar hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden.

Kurs: Geografi 2, 100 p, kurskod: GEOGEO02

Centralt innehåll

  • Samhällsplanering i ett rumsligt perspektiv kopplat till befolkningsutveckling och befolkningsprognoser, markanvändningsfrågor och hållbar utveckling.
  • Lokalisering av bebyggelse och infrastruktur samt olika perspektiv på hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivning, regionalpolitik, fysisk planering och andra planeringsformer och metoder som samhället kan använda för att påverka och styra rumslig utveckling.

Kunskapskrav

  • Eleven redogör utifrån kartor och andra källor för samband mellan människa, samhälle och miljö samt för orsak till intressekonflikter och andra problem från lokal till global nivå med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet. Dessutom redogör eleven för hur någon naturgiven och samhällelig risk påverkar människors livsvillkor. Eleven gör en analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling.

Romain Trystram

Rullstensåsar

En lastbil som kör med farligt avfall kan lätt skapa stora problem för dricksvattenkvaliteten vid olycka. När du kör över ett område med ett betydande grundvattenmagasin kan du ofta se gula skyltar med texten "Vattenskyddsområde".

SE BILDER

Stranderosion

Vi kan förebygga skador till följd av stranderosion genom lämplig samhällsplanering och genom väl planerade erosionsbegränsande och återställande åtgärder vid hotad bebyggelse, infrastruktur och andra skyddsvärda områden.

SE BILDER

Grundvatten

Ungefär 50 procent av Sveriges dricksvatten kommer från grundvattnet! Mycket av detta tas från rullstensåsar. Rullstensåsarna bildades under den senaste istiden. Vatten filtreras när det rinner genom åsmaterialet, som fungerar som ett naturligt reningsfilter.

SE FILM

MARKANVÄNDNING

I den här övningen får du lära dig mer om hur geologisk information används som stöd i samhällsplanering. När man bygger vägar, järnvägar, hus och stadsdelar är det många olika intressen som måste vägas samman innan beslut fattas. Geologisk kunskap och information är en av flera viktiga pusselbitar.

Kom igång!

Att bygga vägar, tunnlar och hus, utvinna krossat berg i en bergtäkt eller mineral ur en gruva, planera friluftsområden och borra energibrunnar – allt detta handlar om markanvändning. Ofta finns det många olika och ibland motstående intressen; vad ska vi använda marken till, vad är viktigast och går det att förena de olika intressena? Dessutom måste man ta hänsyn till geologin som sådan. Finns det till exempel risk för skred eller ras, eller är jordarterna genomsläppliga så att eventuella föroreningar lätt kan sprida sig till grundvattnet.

På länsstyrelser eller kommuner pratar man ofta om fysisk planering, det vill säga. hur mark och vattenområden bör användas, var bebyggelse och infrastruktur ska ligga och hur den bör vara utformad. Den fysiska planeringen styrs framför allt av Plan- och bygglagen.

Diskussionsfrågor

  • Kan man bygga en skola var som helst? Vad bör man ta hänsyn till?
  • Kan det finnas andra intressenter som vill använda marken till annat?

Uppgift

För att bygga och underhålla ett hållbart samhälle behövs planering. Byggande av hus, vägar och andra förändringar i mark- och vattenanvändning får konsekvenser för omgivningen lång tid framåt. Dessutom är det många olika intressen som måste vägas samman innan beslut fattas. Geologisk information kan stödja beslutsfattarna med viktigt underlag. Börja med att läsa om Planering och markanvändning på SGUs webbplats och använd länkarna nedan som hjälp till uppgifterna.

A.
Fundera på vilka intressen beslutsfattare måste väga in vid nyttjande av naturresurser. Det kan till exempel vara:

  • Naturresurser som kan vara av intresse för samhället till exempel grundvatten, bergmaterial och brytvärda mineral och metaller
  • Skyddsvärd natur och miljöer
  • Rekreationsområden
  • Skyddsvärda kulturområden

B.
För att få känna på hur det kan vara när motstående intressen kolliderar delas klassen in i grupper (helst två) med olika markintressen och för en debatt. Inför debatten ska grupperna leta upp argument och bestämmelser som styrker deras åsikter. Läraren agerar moderator.

Exempel på intressenter är: gruvnäring, intressegrupper för bevarande av naturresurser, rennäring, vindkraftutbyggnad, turismnäring, etc.

Gräv djupare

Gör ett fördjupande arbete om hållbar utveckling och geologi genom att arbeta med följande frågeställning:

"Hur kan vi ta hänsyn till behov hos kommande generationer vid byggande av det framtida samhället?"

Du kan till exempel resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och ta fram förslag på lösningar där både samhället och naturen vägs in. Utgå gärna från kommunen du bor i eller något annat lokalt perspektiv.

Exit ticket

Ge exempel på risker med samhällsbyggande utan stöd av geologisk kunskap och information.

Tummnagel för film

SYV: Forskare vid Newcastle University berättar mer om geovetenskaplig forskning

Studie- och yrkesvägledning

Forskning utgör en viktig del av geovetenskaperna och hjälper oss att bättre förstå hur vår planet fungerar, hur den utvecklats över tid och hur framtiden skulle kunna se ut. Mycket forskning bedrivs i Sverige på exempelvis företag, myndigheter och universitet. Det är också viktigt att ha ett utbyte med forskare i andra länder så att vi ständigt kan utvecklas.

 

Länkar

SGU (webb): Planering och markanvändning

SGU (webb): Samhällsplanering - Risker

SGU (webb): Ordlista

Boverket (webb): Kommunal fysisk planering

Naturvårdsverket (webb): Skyddade områden

Naturvårdsverket (webb): Grundvatten av god kvalitet

Fler övningar inom samma tema

Virtuell fältkurs

Geologi, mineral och ekonomi

Jämställd arbetsplats

Taggar: Samhällskunskap, Geografi, Biologi, Naturkunskap, Samhällsplanering, Öresundsbron, Naturresurser, Hållbar utveckling.