Kohesionsjordar

I denna kategori ingår alla typer av leror, så som glacial lera, postglacial lera, gyttjelera, moränlera samt även siltjordar.

Kostnaderna för byggnation på en kohesionsjord kan variera kraftigt. Områden som är särskilt känsliga och har högre kostnader för exploatering är exempelvis skredkänsliga områden, områden med större lerdjup samt områden med så kallade postglaciala leror och gyttjeleror. Geotekniska undersökningar behövs ofta för att utreda kohesionsjordens hållfasthet och hur djupt det är till fast mark. Kostnader för hantering av överblivna massor bör också beaktas. Vid förekomst av sulfidhaltiga kohesionsjordar så kan byggprocessens schaktmassor bli ännu dyrare att hantera. Vid byggnation på kohesionsjordar kan även kostnader komma i senare skeden på grund av sättningar. För siltjordar tillkommer även risken för tjälskador i senare skeden.

Brukningsvärd jordbruksmark i Sverige utgörs till stor del av kohesionsjord, därför kan kohesionsjordar vara en skyddsvärd naturresurs för livsmedelsproduktion. Resurseffektiviteten vid byggnation på kohesionsjordar anses därför ofta vara låg. Schaktmassorna som uppkommer från en byggprocess på kohesionsjord har ofta låg användbarhet för andra syften.

Kostnadsexempel för kohesionsjordar

Nedan visas kohesionsjordarna postglacial- och glaciallera och hur de kan förhålla sig till andra jordarter i en dalgång. Jordarterna i dalgången visas på en jordartskarta, en jorddjupsmodell och i genomskärning. Klicka på bilderna för att förstora.

Kostnaderna i samband med byggnation på plats B kan antas bli större än på plats A, både på kort och lång sikt. Detta återspeglas i diagrammet nedan, där både punkt A och B finns i fältet ”Kohesionsjordar”, men B innebär ett sämre alternativ ur kostnadssynpunkt.

jordartskarta-jorddjupsmodell-genomskärning2.jpg

Två platser är markerade (A och B). Plats A är placerad på glaciallera i närheten av höjdområden med morän. Plats B är placerad på en postglaciallera längre bort från moränmark. I jorddjupsmodellen och i genomskärningen ser man att lerdjupet är mindre på plats A jämfört med plats B. Man kan ofta anta att lerdjup är mindre nära moränområden. 

 

byggnation på olika markförhållanden

Diagrammet illustrerar översiktligt hur byggnation på olika typer av mark förhåller sig till kostnad och resurseffektivitet. Varje enhet problematiseras och beskrivs mer utförligt i texten nedan. A och B är exempel på platser inom respektive enhet och beskrivs under respektive rubrik. Det skrafferade området inom kohesionsjordar illustrerar byggnation på skredkänslig mark. Figuren är en generaliserad förenkling av verkligheten och kan behöva anpassas för olika områden/regioner.

Senast ändrad 2021-12-02

Skriv ut