Beräkningsexempel hydraulisk konduktivitet

Det saknas ofta platsspecifika hydrauliska tester att tillgå för att ansätta hydraulisk konduktivitet, K (m/s), vid tillståndsansökan om vattenverksamhet för en bergtäkt.

I många fall används då kapacitetsdata Q (m3/s) i SGU:s brunnsarkiv från närliggande bergbrunnar för att beräkna K, eller så används en regional hydraulisk konduktivitet framtagen av SGU som redovisas i SGU:s Ah-serie (grundvattenkartor). 

I ett examensarbete vid Uppsala universitet av Ellinor Ryd, Samband mellan kapacitet vid borrning och transmissivitet i kristallint och sedimentärt berg, (finns under rubrik Dokument) jämfördes pumptester med kapacitetsdata för brunnar i kristallin och sedimentär berggrund. En av slutsatserna var att det samband som tidigare använts för SGU:s Ah-serie, liksom andra vanligt förekommande samband, medför en betydande underskattning av den hydrauliska konduktiviteten.

SGU rekommenderar att man i fortsättningen använder formeln framtagen av Ryd för att beräkna K baserat på kapacitetsdata i SGU:s brunnsarkiv från närliggande bergbrunnar.

K = 0,0756 × Q1,0255/Lw

där Lw (m) är längden av den öppna, vattenfyllda borrhålslängden i berg.

En annan slutsats i examensarbetet var att enstaka brunnar kan avvika betydligt från sambandet ovan. Därför är det inte lämpligt att dra långtgående slutsatser angående områdets generella hydrauliska konduktivitet utifrån ett fåtal brunnar.

Resultaten i Ryds examensarbete medför att regionalparametern bör vara cirka tre gånger högre än vad som hittills har angivits i SGU:s Ah-serie. SGU planerar att göra en ny beräkning av K för berg i Sverige som ska ersätta regionalparametern i Ah-serien. Det är dock inte klart när denna nya beräkning kommer att presenteras.

Ett exempel på tillämpning av regionala K-värden finns i det PM för beräkning av storleken på influensområdet kring en bergtäkt som WSP tagit fram 2015 på uppdrag av Sveriges bergmaterialindustri (SBMI) där generella rekommendationer för bedömning av tillståndsplikt för vattenverksamhet vid bergtäkter presenteras. Där rekommenderas ett angreppssätt för att skaffa säkerhetsmarginal kring påverkansområdets utbredning. Förslaget är att värdet på bergets hydrauliska konduktivitet ansätts fyra gånger högre än värdet på regionalparametern i SGU:s Ah-serie, alternativt fyra gånger högre än K-värden skattade från brunnsdata i SGU:s brunnsarkiv.

SGU vill med hänvisning till formeln ovan (framtagen av Ryd) påpeka att rekommendationen att övervärdera K-värdet med fyra gånger bör utgå från vårt rekommenderade sätt att betrakta K-värdet tre gånger högre än tidigare. Konsekvensen blir att K-värdet vid tillämpning av SBMIs rekommendationer bör bli tolv gånger (3 × 4 gånger) högre än idag redovisade regionalparametrar om man ska behålla samma säkerhetsmarginal.

Läs mer-tips:

  • Ellinor Ryds examensarbete om Samband mellan kapacitet vid borrning och transmissivitet i kristallint och sedimentärt berg från 2017

  • WSPs PM Generella rekommendationer för bedömning av tillståndsplikt för vattenverksamhet vid bergtäkter
  • Information om SGU:s tidigare kartserier bland annat serie Ah (grundvattenkartor) på SGU:s webbplats

Senast ändrad 2019-10-09

Skriv ut