Utsikt över Åredalen i riktning västerut mot Snasahögarna i fjärran. Foto: Gustaf Peterson Becher, SGU.

Ny kartläggning av jordarter i Jämtland

Med start i områden runt Östersund och Åre pågår nu arbetet för fullt med att förse Jämtlands län med modern och heltäckande jordartsgeologisk information.

I dag skiljer sig det geologiska kunskapsunderlaget i olika delar av Sverige. Det finns områden där den geologiska informationen är föråldrad eller alltför översiktlig. Landets regioner har i sin tur olika behov av geologiska kunskapsunderlag. Faktorer som kan påverka behoven är befolkningstäthet, aktiva näringar eller geologisk beskaffenhet.

I Jämtlands län finns information om jordartsgeologi endast i Länskartan från 19691. Länskartan håller hög geovetenskaplig kvalitet men brister i geometrisk noggrannhet. Kartan brister även i användbarhet då den inte är digital. Digitala data som kan användas med andra digitala underlag behövs bland annat inom samhällsbyggnad och klimatanpassning.

För att möta dessa behov och bygga upp geologisk kunskap kartlägger SGU nu de centrala delarna av Jämtland. Fokus under 2020 och 2021 är att undersöka:

  • jordarternas utbredning i markytan
  • hur olika jordlager förhåller sig till varandra på djupet
  • terrängformernas utseende och utbredning

Kartläggningen kommer att resultera i nya jordartsgeologiska databaser och bygga upp kunskapen om de jordartsgeologiska och kvartärgeologiska förhållandena. 

Insamlad information kommer att ligga till grund för produkter som är viktiga inom samhällsbyggnad, klimatanpassning, landsbygdsutveckling och vattenförvaltning. Exempel på produkter är skredförutsättningskartor och underlag för grundvattenkartering.

Informationen är också viktig för de areella näringar som dominerar i Jämtland: skogsbruket och mineralutvinning. Väl beskrivna geologiska bevarandevärden kommer också att gagna besöksnäringen och naturvården.

Pågående arbete i centrala Jämtland 2021 i mörkgult. Områden karterade och levererade till databas under 2020 i grönt. Lila och ljusgrönt visar tidigare kartlagda områden (1:25 000-100 000).

Illustration: Gustaf Peterson Becher, SGU.

Utmaningar med att kartlägga jordarter i Jämtland

Jämtland har en komplicerad kvartärgeologisk historia och jordartsuppbyggnad. Här finns områden där olika jordarter överlagrar varandra på ett komplext sätt. Det gör att mark som på ytan ser ut att ha en viss egenskap kan ha motsatta egenskaper på djupet. Ett exempel är skredkänsliga jordarter som är täckta av morän; en blandad jordart som ofta anses vara stabil. Ett annat exempel är dolda sand- och grusavlagringar som kan innehålla grundvattenresurser.

Det finns också områden som uppvisar gömda jordlager från tidigare inlandsisar och isfria perioder däremellan. Det är därför viktigt att förstå de större kvartärgeologiska sammanhangen i regionen även vid kartläggning i ett mindre område.

Det finns stora luckor i förståelsen av Jämtlands kvartärgeologiska historia. För att kunna ta fram data för samhällets behov behövs mer än en kartläggning av markytan. Det behövs en förståelse för hur regionens jordarter har avlagrats och hur inlandsisars avsmältning har sett ut under mycket lång tid.

Insamling av stratigrafisk information från torvmark för att bättre förstå utbredningen av issjöar (vänster) och korsande isräfflor som ger information om en komplicerad avsmältning av inlandsisen (höger).

Foto: Carl Regnell, SGU.

Så här kartlägger vi jordarterna i Jämtland

Jämtland är stort och kartläggningsinsatserna behöver prioriteras beroende på var undersökningar gör mest nytta. SGU prövar därför ett nytt arbetssätt där fjärranalys och regional geologisk förståelse är grunden för en effektiv undersökning. Behovet av detaljerade jordartsgeologiska data är exempelvis större i tätbebyggda områden än i skogs- och fjällområden. Med hjälp av GIS (geografiska informationssystem) analyseras länet utifrån faktorer som befolkningstäthet och aktiva näringar. Länet delas sedan in i fyra kategorier med olika kartläggningsprioritering.

För att förstå den regionala jordartsgeologiska historien görs mer än kartläggning av markytan, exempelvis:

  • samlas information in om de spår i landskapet som inlandsisen lämnat, detta görs genom en landforms-kartläggning
  • uppskattas utbredningen av torv med data från NMD (Nationella Marktäckedata)
  • sammanställs och digitaliseras analog jordartsgeologisk information från SGU:s arkiv
  • utförs stratigrafiska undersökningar med maskingrävningar och borrningar.

Landformskarteringen ger en snabb överblick av regionens skeende under istiden och kan användas för att uppskatta utbredningen på de issjöar, dämda mellan fjällen och inlandsisen, som existerade när inlandsisen drog sig tillbaka. I dessa sjöar avsattes finkorniga sediment, såsom silt och lera, och att förstå deras utbredning är viktigt, i synnerhet för ras och skredproblematik.

Mycket jordartsgeologisk information över regionen finns i SGUs arkiv, såsom noteringar av komplicerade lagerföljder, kornstorlekar och isräfflor samt dateringar av jordarter. Denna information är direkt användbar för samhällsbyggnad och indirekt användbar för att förstå den regionala jordartsgeologin. Information finns i nuläget endast analogt och kommer att inventeras, sammanställas och digitaliseras som en del i detta projekt.

För att ytterligare effektivisera processen har vi i detta projekt också valt att använda information från tredje part direkt in i kartläggningen. Detta görs för jordarten torv, som är utbredd inom hela regionen och mycket tidskrävande att kartlägga. Informationen som används kommer från Nationella Marktäckedata, NMD, och förhoppningen är att detta kan ge en betydande effektivisering.

Stratigrafiska undersökningar kommer utföras med maskingrävningar och borrningar. Denna information behövs för att förstå den kvartärgeologiska historien i ett sammanhang och jordarternas utbredning på ytan och på djupet.

Resultat hittills

Planerade leveranser för 2021

  • Jordartskartor över Kall, Undersåker, Storulvån, Offerdal och Hammarstrand, samt fjällområdena mellan Sylarna och Oviksfjällen.

Senast granskad 2021-04-29