Hur en gruva blir till

Vägen från ett undersökningstillstånd till en öppnad gruva innehåller många moment. Få undersökningstillstånd går vidare till ansökan av bearbetningskoncession och än färre blir gruvor. Tiden det tar från att undersökningsarbete börjar till att en gruva eventuellt öppnar är svår att uppskatta, men ofta handlar det om tiotals år.

Innan ansökningar för bearbetningskoncession eller miljötillstånd kan ske så pågår alltså prospektering efter malm ofta i flera år. Om malm hittas så följer långa studier för att sammanställa en miljökonsekvensbeskrivning, teknisk beskrivning samt avfallshanteringsplan tillsammans med design av gruva och eventuella sandmagasin och anrikningsverk.

Prövning av tillstånd för gruvverksamhet involverar ett stort antal aktörer. Från det att en verksamhetsutövare har för avsikt att börja leta malm till att en gruva kan starta krävs flera olika tillstånd. En gruva styrs primärt av två lagstiftningar. Minerallagen används för att göra bedömningar av malmen. Miljöbalken ställer krav på miljöfarliga verksamheter avseende miljöpåverkan. Syftet med miljöbalken är att skydda miljön och främja en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Syftet med minerallagen är att möjliggöra samhällets försörjning av nödvändiga metaller och mineral genom utvinning av särskilt utpekade naturresurser, så kallade koncessionsmineral. Det finns även så kallade jordägarmineral som endast regleras av miljöbalken, till exempel kalksten.

Koncessionsmineral

Dessa räknas som koncessionsmineral(även om de flesta är grundämnen, och inte egentligen mineral): antimon, arsenik, beryllium, bly, cesium, guld, iridium, järn som förekommer i berggrunden, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, lantan och lantanider, litium, mangan, molybden, nickel, niob, osmium, palladium, platina, rodium, rubidium, rutenium, silver, skandium, strontium, tantal, tenn, titan, torium, vanadin, vismut, volfram, yttrium, zink, zirkonium, andalusit, apatit, brucit, flusspat, grafit, kyanit, leror som är eldfasta eller klinkrande, magnesit, magnetkis, nefelinsyenit, sillimanit, stensalt eller annat salt som förekommer på liknande sätt, svavelkis, tungspat, wollastonit och diamant.

Undersökningstillstånd

Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt i förhållande till markägaren och andra prospektörer att kartlägga berggrundsgeologin inom det aktuella området. Undersökningstillståndet gör det möjligt att ta reda på om det finns en fyndighet, hur den i så fall är beskaffad, dess storlek och eventuell brytvärdhet. Ett undersökningstillstånd ger också företräde till bearbetningskoncession av den eventuella fyndigheten. Ett undersökningstillstånd, sitt namn till trots, ger inte någon rätt att direkt påbörja undersökningsarbete. För det krävs en gällande arbetsplan. Arbetsplanen beskriver det undersökningsarbete som är tänkt att genomföras. Om du berörs av en arbetsplan kan du invända och den kan då prövas av Bergmästaren. Tillståndshavaren måste även ställa en ekonomisk säkerhet till mark- och sakägaren för eventuella skador som kan uppstå.

För undersökningsarbeten kan det krävas anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken för övriga verksamheter som påverkar naturmiljö. Här kan du läösa mer:

Anmäl samråd för övriga verksamheter som kan påverka naturmiljön (Länsstyrelsen)

Om området är ett naturreservat, kulturreservat, vattenskyddsområde eller Natura-2000 kan det vara förbjudet eller finnas behov av att söka dispens för tillstånd för arbetena enligt miljöbalken. Vidare får inte undersökningsarbete ske i nationalparker.

Ansökan om undersökningstillstånd görs hos Bergsstaten. Mer att läsa om undersökningstillstånd och vad som krävs av sökanden finns på Bergsstatens webbplats.

Läs mer om prospektering

Se alla undersökningstillstånd i SGU:s kartvisare Mineralrättigheter

Bearbetningskoncession

Om prospekteringen leder till fynd av malm kan bolaget ansöka om en bearbetningskoncession. Bearbetningskoncession söks hos Bergsstaten. Genom beslutet om koncession avgörs vem som har rätt att utvinna de mineral som finns i området. Huvuddelen i ansökan utgörs av en malmbevisning och en specifik miljöbedömning (inkluderande en miljökonsekvensbeskrivning, MKB). Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att möjliggöra en samlad bedömning av verksamhetens effekter på människors hälsa och miljö. Mer information om den specifika miljöbedömningen och dess process hittar du hos Naturvårdsverket. Bergsstatens handläggning syftar till att belysa förutsättningarna för att bevilja bearbetningskoncession. Bergsstatens prövning av bearbetningskoncessioner kan i vissa fall hänskjutas till regeringen. Koncessionen ger inte någon rätt att påbörja verksamheten, för det krävs bland annat tillstånd enligt miljöbalken.

Läs mer om Bergsstatens handläggning och de bedömningar som görs

Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken (Naturvårdsverket)

Se alla bearbetningskoncessioner i SGU:s kartvisare Mineralrättigheter

Miljötillstånd

Enligt miljöbalken är gruvverksamhet klassad som miljöfarlig verksamhet och innan en sådan kan starta krävs tillstånd enligt nionde kapitlet i miljöbalken för själva brytningen, anrikningen samt deponering av utvinningsavfallet. Att bedriva gruvverksamhet innebär också oftast att tillstånd krävs enligt miljöbalkens elfte kapitel om vattenverksamhet, till exempel för att leda bort grundvatten och uppföra dammar. Särskilda regler gäller för utvinningsavfall enligt utvinningsavfallsförordningen och mer information finns hos Naturvårdsverket. Vidare gäller särskilda regler för verksamheter som kan orsaka allvarliga kemikalieolyckor, så kallade Sevesoverksamheter. Mer information om Seveso-verksamheter finns hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Även när en befintlig gruvverksamhet ändras kan ett nytt tillstånd behövas. Tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. En viktig del i tillståndsprocessen är samrådsförfarandet inom ramen för en specifik miljöbedömning. Hur samrådsförförande går till finns att läsa mer om hos Naturvårdsverket.

Särskilda regler för utvinningsavfall (Naturvårdsverket)

Mer information om Seveso-verksamheter (MSB)

Läs mer om samrådsförförande (Naturvårdsverket)

En ansökan avseende miljötillstånd som är både för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet ska lämnas in till mark- och miljödomstolen. Vad en ansökan ska innehålla regleras bland annat i miljöbalken. En översiktlig bild av hur processen kan se ut kan du få hos Naturvårdsverket

Miljö- och tillståndsprövning av gruvor (Naturvårdsverket)

En tillståndsdom ska innehålla de villkor som behövs för att reglera verksamheten. Villkoren måste vara tydliga och ändamålsenliga samt möjliga att följa upp och utöva tillsyn över. Villkoren kan till exempel avse begränsning av vilka utsläpp som kan tillåtas från verksamheten, krav på skyddsåtgärder eller användande av viss teknik i syfte att förhindra eller begränsa negativ omgivningspåverkan från verksamheten och krav på ekonomisk säkerhet. De kan även avse krav på kompensationsåtgärder för att begränsa verksamhetens negativa påverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Ekonomisk säkerhet

Vid miljötillståndet meddelas även den ekonomiska säkerhet som behöver ställas av tillståndshavaren. Syftet med kravet på ekonomisk säkerhet är att samhället inte ska riskera att behöva ansvara för kostnader avseende återställning om en gruvverksamhet avslutas på grund av att den ansvarige verksamhetsutövaren har försatts i konkurs eller av någon annan anledning inte kan fullfölja sina skyldigheter. Mer information om vad som gäller kring ekonomiska säkerheter för utvinningsavfall finns att läsa hos Riksgälden.

Säkerheter för utvinningsavfall (Riksgälden)

Markanvändning och riksintresse

Gruvverksamhet tar upp stora markareal och påverkar ett område för lång framtid. Efterbehandling kan aldrig återställa marken helt. I Sverige har det pågått gruvdrift i tusentals år och flera platser har påverkats och är påverkade av både förändrade landskap och utsläpp till vatten.

Ofta finns det flera olika markintressen vid en gruvetablering. Det kan vara allt från vindkraft, jordbruk och skogsbruk till rennäring och turism. Vid prövningen av bearbetningskoncession prövas kapitlen 3–4 i miljöbalken avseende hushållningsbestämmelser. De syftar till att främja en sådan användning av mark, vatten och fysisk miljö i övrigt så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Genom tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i miljöbalken ska mark- och vattenområden som rymmer resurser, värden eller företeelser som är särskilt betydelsefulla i ett nationellt perspektiv skyddas mot vissa åtgärder. Värdefulla miljöer kan därmed bevaras men det säkrar även möjligheten att uppföra anläggningar som är viktiga för Sverige.

I tredje kapitlet, paragraf 5–9 i miljöbalken anges att ett område kan vara av riksintresse för de ändamål som anges i respektive lagrum. Betydelsen av att ett område är utpekat som riksintresse är att dessa områden ska skyddas mot andra åtgärder. Utpekandena av riksintressen är inte juridiskt bindande men har stor betydelse vid tillämpningen av hushållningsbestämmelserna. Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse. De kan vara viktiga av olika skäl – det handlar både om bevarande- och exploateringsintressen. Det är mark- och vattenområden som har olika skyddsbehov, till exempel för att de är känsliga ur ekologisk synpunkt, innehåller värdefulla ämnen eller material eller är viktiga för totalförsvaret. Inom de utpekade områdena får inte åtgärder vidtas som påtagligt kan skada de angivna värdena eller påtagligt försvåra det avsedda utnyttjandet av marken. Det kan finnas flera riksintressen på en plats.

Riksintressen utreds och beslutas av utvalda myndigheter. SGU ansvarar för riksintressen för värdefulla ämnen och material.

Läs mer om riksintressen för värdefulla ämnen och material

De som berörs av gruvan

Under prövningsprocessen finns möjligheter för allmänhet, berörda, organisationer, kommuner och myndigheter att lämna synpunkter på en ansökan. Det finns även en rätt att överklaga beslut.

Det är inte ovanligt att en gruva eller planerad gruvverksamhet geografiskt ligger inom ett renskötselområde och medför en påverkan på rennäringen. I sådana fall blir den aktuella samebyn eller samebyarna innehavare av särskild rätt. Statliga myndigheter är skyldiga att konsultera Sametinget innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Mer information om konsultation i frågor som rör det samiska folket finns hos Sametinget.

Konsultation med Sametinget (Sametinget)

När en arbetsplan för undersökningsarbetet finns klar så ska en obligatorisk kontakt ske mellan verksamhetsutövaren och berörda parter. Den information och dialog som därefter behöver genomföras inför ansökan om bearbetningskoncession bygger på frivilliga åtaganden och initiativ. Kontakterna är viktiga för parternas förståelse och acceptans för varandras verksamheter. Om verksamheten befinner sig inom renskötselområden i Sverige ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av verksamhetens påverkan på rennäringen.