Så gör SGU kartor för grundvattennivåer

Varje vecka gör SGU kartor för grundvattennivåer och fyllnadsgrad. Metoden för att göra kartorna ändrades 2020.

SGU har sedan 1984 varje månad tagit fram rikstäckande kartor för grundvattennivåer i stora och små magasin. Metoden har länge varit densamma (tills juni 2020) och har baserats på mätningar i ungefär 100 nivåstationer. Kartorna togs fram genom att jämföra aktuell nivå med tidigare nivåer för samma plats och tidpunkt på året. På så sätt kunde SGU presentera den aktuella nivån i förhållande till normalt för årstiden.

Från och med juni 2020 har SGU börjat göra kartor över grundvattennivåer på ett delvis nytt sätt med hjälp av beräknade nivåer från SGUs modifierad version av SMHIs HYPE-modell. Läs mer om hur SGU beräknar nivåer via länk längst ner på sidan.

Med utgångspunkt från de beräknade nivåerna gör SGU numera två typer av kartor, Grundvattensituation och Fyllnadsgrad, för både små och stora grundvattenmagasin. Kartan Grundvattensituation visar nivåer i förhållande till vad som är normalt för årstiden i likhet med de kartor SGU har sedan 1984, medan kartan Fyllnadsgrad visar nivåer i förhållande till alla tidigare observationer (dvs. oavsett av när på året de har gjorts).

Metodik

För att kunna jämföra aktuell nivå med tidigare nivåer bestäms hur stor andel (%) av de tidigare observationerna som den aktuella nivån överskrider (det s.k. percentiltalet). Om den aktuella nivån endast överskrider tio procent av de tidigare observationerna blir percentiltalet tio vilket signalerar en ovanligt låg nivå eftersom nittio procent av de tidigare observationerna är högre. Metoden att beskriva ett värde i förhållande till andra observationer med percentiler är ofta praktiskt. Det gäller särskilt om observationerna är ojämnt fördelade, vilket ofta är fallet med grundvattennivåer. Percentiltal beräknas för ett heltäckande rutnät (4x4 km områden) över Sverige där åren 1961 till och med föregående år används som referensperiod.

Det sista steget för att skapa kartor är att dela in de beräknade percentiltalen i klasser enligt förutbestämda gränser (se nedan). För att undvika en alltför plottrig karta och underlätta visning av dem görs en medelvärdesbildning över ett visst avstånd i slutredigeringen. Om man önskar se en karta utan medelvärdesbildning och studera ett visst område i detalj kan man se gå in här. För kartan Grundvattensituation används fem klasser medan sju klasser används för kartan som visar Fyllnadsgrad.

tabellgrv-627.jpg

Metoden för att beräkna Fyllnadsgrad och Grundvattensituation visas lite mer i detalj exemplet nedan:

Beräkning av Fyllnadsgrad – ett exempel

I detta exempel visas beräknade grundvattennivåer för en av SGUs mätstationer i Motala (60_46). Ett diagram över fördelningen av alla beräknade nivåer för stationen mellan 1961 och 2019 visar exempelvis att medianen, eller 50-percentilen, är cirka 0,65 meter under markytan medan 10-percentilen är drygt en meter djupare. I diagrammet visas också klassindelningen för fyllnadsgrad. Om den aktuella nivån för denna station är 1,5 meter under markytan skulle fyllnadsgraden i detta exempel klassas som mycket låg. Det bör observeras att det kan finnas betydande mängder grundvatten kvar i ett magasin även om fyllnadsgraden är extremt låg eller noll eftersom fyllnadsgraden inte redovisar det totala vatteninnehållet i grundvattenmagasinet.

Beräkning av Grundvattensituation – ett exempel

Kartan Grundvattensituation visar nivån i förhållande tidigare observationer vid samma årstid. I detta fall används percentiler för aktuellt datum från tidigare år för att jämföra med den aktuella grundvattennivån. Nivåerna delas in i fem klasser från mycket under de normala till mycket över de normala enligt bestämda intervall för percentiler. Eftersom jämförelsen är årstidsberoende så kan låga percentiler, det vill säga låga nivåer, under sommaren peka på större problem för vattentillgången jämfört med låga percentiler under hösten.

Nedan visas fördelningar av beräknade nivåer samt klassindelning för Grundvattensituationen vid för två olika tidpunkter, 15:e september respektive 15:e november (Motala 60_46). För en enskild dag blir den jämförande datamängden betydligt mindre jämfört med vid bestämningen av Fyllnadsgrad, vilket kännetecknas av färre svarta staplar och kortare längd. Eftersom grundvattennivån ofta stiger på hösten är intervallet för ”Normal Grundvattensituation” närmare markytan i november än i september. En nivå på 1,5 meter under markytan klassas som normal den 15:e september men mycket under normal den 15:e november.

Senast granskad 2020-12-10