Så beräknar SGU framtida grundvattennivåer

Beräkning av grundvattennivåer gör det möjligt att förutsäga hur nivåer ändras baserat på förändringar i väder. Det är däremot osäkert hur vädret blir framöver vilket gör att SGU presenterar grundvattennivåer för de närmsta månaderna baserat på olika väderutvecklingar.

Grundvattennivån styrs bland annat av väderförhållanden, där de viktigaste meteorologiska faktorerna är nederbörd (regn och snö) och temperatur. Nederbörd (och snösmältning) fyller på nytt grundvatten, medan temperaturen främst reglerar vattenförluster (t. ex. avdunstning och upptag av växter). Hur fort grundvattennivån reagerar på vädret beror på lokala förhållanden i landskapet (t. ex. geologi och terräng), vilket kan kallas ”systemets tröghet”. Utöver väderförhållanden och systemets tröghet så är också utgångsläget (aktuell grundvattennivå, markfuktighet och snötäcke) avgörande för nivåernas utveckling i en nära framtid.

Systemets tröghet hanterar SGU genom uppdelningen i stora och små grundvattenmagasin. Utgångsläget kan bedömas vara ganska väl bestämt eftersom det baseras på observationer.

Däremot finns det en stor osäkerhet om hur väderutvecklingen blir på sikt. Mot den bakgrunden presenterar SGU framtida grundvattennivåer för de närmaste månaderna utifrån tre tänkbara väderutvecklingar; Torrt väder, Normalt väder och Blött väder

Utgångslägets betydelse minskar ju längre tidsperiod som beräknas vilket gör att skillnaden i nivåer mellan de olika väderutvecklingarna ökar med tiden. Allt för långa tidsperioder blir därför ointressanta eftersom slutresultatet då blir inom hela skalan från mycket låga till mycket höga nivåer. Därför presenterar SGU endast kartor för de närmaste två månaderna för små magasin men upp till sex månader för stora magasin, eftersom dessa är trögare system.

Vid beräkningen av de framtida grundvattennivåerna används SMHIs väderprognos för de första tio dagarna. Därefter baseras beräkningen på de väderförhållanden som noterats under motsvarande årstid under åren 1961 till och med föregående år. På detta sätt får man en spridning i beräknad nivå eftersom vädret varit olika under dessa år.

På grund av klimatförändringar är det dock mer sannolikt att kommande väder är mer likt det som noterats på senare år än det som var på 1960-talet. Att de senaste årens väderförhållanden är mer sannolika beaktas genom att de ges en större vikt i beräkningen. Mer i detalj så viktas åren linjärt, så att väder för perioden 1991 till 2020 antas vara tre gånger mer sannolik än från perioden 1961 till 1990.

Slutligen delas de beräknade grundvattennivåerna in i tre lika stora grupper (Torrt väder, Normalt väder och Blött väder) baserat på dess nivåer. För varje grupp antas medianvärdet (mittvärdet) vara den mest representativa grundvattennivån för respektive väderutveckling, vilket är vad som visas i de kartor SGU tar fram för framtida grundvattennivåer.

framtidagrundvattennivaer.jpg

Principskiss för beräkning av framtida grundvattennivåer baserat på utgångsläge, väderprognos och historiska väderförhållanden

Senast granskad 2020-12-10