Potential att hålla kvar vattenflöden

Dämme-söder-om-Eksjö.gif

Ett dämme som anlagts i syfte att höja upp vattennivån i samband med en våtmarksåtgärd söder om Eksjö. Dämmet har nyligen anlagts och vattennivån har därför ännu inte hunnit stiga till slutliga nivåer.

En våtmarksåtgärd kan verka kvarhållande för vatten i landskapet genom att våtmarkens förmåga att magasinera vatten förbättras. Åtgärden kan utformas till att rymma en större vattenvolym, förlänga flödesvägar och inom vissa gränser utjämna flöden nedström. De flesta våtmarksåtgärder har en potential att i varierande grad hålla kvar vatten i landskapet. Effekterna är dock av större vikt i områden där översvämningar och/eller vattenbrist förekommer. För extremflöden där ett större område berörs är effekten av en enskild våtmarksåtgärd oftast liten.

Reglerbar dämning

En åtgärd kan ha potential att balansera vattenflöden nedströms om den innefattar en reglerbar dämning. Om man däremot gräver ut ett område för att erhålla en vattenspegel, utan att dämma eller ha en fast fördämning, uteblir den balanserande effekten nedströms. Däremot kan åtgärden ge en något ökad magasineringsförmåga.

Återmeandring

Återmeandring av vattendrag förlänger vattnets färdväg mot havet. Dessa åtgärder kan dock förväntas ha begränsad balanserande effekt på vattenflöden.

Magasineringsförmåga

Våtmarkens kapacitet att både dämpa höga och kompensera för låga flöden begränsas av dess magasineringsförmåga. För att kunna ha en balanserande effekt på flöden i ett större vattendrag så måste därför en åtgärd leda till en stor magasineringsvolym (SMHI 2019, Hydrologi Nr 121). De flesta våtmarksåtgärder leder dock till relativt små förändringar av magasineringsvolymen och kan därför endast förväntas påverka flöden i mindre vattendrag. För att få en övergripande bild över åtgärdens potential att balansera flöden kan åtgärdens volym jämföras med avrinningsområdet storlek. Inom de närmaste åren kommer SMHI tillgängliggöra ett verktyg som kommer kunna användas för att bedöma en åtgärds effekt på flöden.

Flödesdynamik

SGU:s jordartskarta samt Lantmäteriets höjddata kan användas för att bedöma ett områdes benägenhet att bli översvämmat. På SGU:s jordartskarta redovisas ofta svämsediment vilket indikerar att det i ett område kan finnas risk för översvämning. Åtgärder som kan minska risken för höga flöden kan i sådana områden vara värdefulla. För att få en bild av ett områdes situation avseende låga flöden finns SMHI:s länsvisa klimatanalyser att tillgå, där bland annat kartor med antal dagar med låga flöden presenteras.

Risker

Vid åtgärder som syftar till att kvarhålla och balansera vatten i landskapet, är det viktigt att beakta hur områden både uppströms och nedströms påverkas. Mer detaljerad information om bedömning av risker vid våtmarksåtgärder och övervakning, samt användbara dataunderlag, hittas under avsnittet Risker vid våtmarksåtgärder. 

Senast ändrad 2021-11-02

Skriv ut